Om kvinnor ska komma upp i heltid i lika stort utsträckning som män behöver kommunerna erbjuda fler heltidstjänster. Foto:

Lång väg kvar till jämställda löner

Ledare

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat varje år under det senaste decenniet. Men det betyder inte att gapet är borta.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Det visar Medlingsinstitutets rapport ”Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2016 – vad säger den officiella lönestatistiken?” som presenterades i går.

Kvinnor har i dag 88 procent av mäns löner, när deltider räknats om till heltid. Gör man inte det, utan ser till de faktiska inkomsterna, är skillnaden större, eftersom 30 procent av kvinnorna jobbar deltid, mot 10 procent av männen.

Rapporten visar på tre huvudorsaker till löneglappet.

Den största delen beror på att kvinnor och män i stor utsträckning finns i olika yrken, med olika löneläge och olika möjligheter att få heltidstjänster. När kvinnor jobbar i typiskt manliga sektorer tjänar de i snitt visserligen mindre än män, men mer än i typiska kvinnoyrken.

För det andra jobbar män och kvinnor lika många timmar i veckan, om man lägger ihop det avlönade och det oavlönade arbetet. Däremot är det oftast mammorna som går ner i arbetstid för att få familjepusslet med lämning, hämtning, matlagning och städning att gå ihop. Samma sak gäller uttaget av föräldraledighet och vård av sjuka barn, där kvinnor står för 73 procent av föräldradagarna och 62 procent av vabbdagarna, samt uttag av närståendepenning, där kvinnor tar ut 70 procent.

För det tredje finns ytterligare minst en faktor som påverkar mäns och kvinnors löner. I dag är den oförklarade löneskillnaden, som alltså inte kan härledas till sektor, utbildning, arbetstid eller befattning, 4,5 procent. Differensen kan bero på diskriminering, sannolikt omedveten, som i sin tur kan bero på att en del arbetsgivare har olika förväntningar på kvinnor och män, kanske för att kvinnor statistiskt sett tillbringar mindre tid på jobbet.

Är det här ett problem? Ja.

Sverige har länge strävat efter ett jämställt arbetsliv, där kvinnor och män verkar på lika villkor, och en familjepolitik där man delar på ansvaret för hem och barn. Inte minst eftersom barn överlag mår bra av att ha en nära relation till båda sina föräldrar och för att kvinnor inte ska stå på bar backe efter en eventuell separation eller om de blir änkor.

Och så länge kvinnor generellt tjänar mindre än män, och kvinnodominerade sektorer inte erbjuder heltidstjänster, kommer det att vara ekonomiskt lönsamt för familjer att välja att mamman sköter mer på hemmafronten, exempelvis genom att vara mest föräldraledig, vabba när barnen är sjuka och gå ner i arbetstid för att hinna städa. Den dagen det ser annorlunda ut blir valet sannolikt i betydligt högre utsträckning annorlunda.

Därför är det centralt att fortsätta i den utstakade riktningen. Det handlar dels om att det tidigt behöver finnas god tillgång till studievägledning, så att både killar och tjejer väljer utbildning och yrke efter intresse, inte efter en socialt konstruerad mall. Dels om att erbjuda heltidstjänster, särskilt i offentlig sektor, och om att konstruera föräldraförsäkringen så att den inte cementerar könsrollerna.

För lika sant som att valen man gör påverkar lönen, är det att lönen påverkar de individuella valen.

Läs också

( 4 st )

Läs mer om dessa ämnen

ArbetsmarknadJämställdhetLedareLöner
Relaterat