Lägg inte all vikt på de nationella proven

Replik

Replik till Susanne Nyströms ledare "Enkelt att stoppa glädjebetygen" (7/6).

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Nationalekonomen Jonas Vlachos, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, har presenterat en rapport om att vissa friskolor sätter för höga betyg. Detta är ämnet för en text i tidningen med rubriken ”Enkelt att stoppa glädjebetyg”, författad av ledarskribenten Susanne Nyström (7/6).

Att en vetenskaplig studie, utförd av en välrenommerad forskare, visar att stora friskolekoncerner sätter så kallade glädjebetyg, borde leda till någon form av kritik mot dessa aktörer. Nyström väljer dock en annan väg – hon skriver: ”Internationella Engelska Skolan sätter inte glädjebetyg, kontrar Hans och Barbara Bergström, där hon är en av skolans grundare, i Dagens Industri (4/6)”. Det är allt.

Vlachos slutsatser och paret Bergströms inlägg kallar Nyström för en ”debatt”, som om ord står mot ord. När det i själva verket handlar om forskningsresultat från en obunden forskare å ena sidan, och åsikter från en part i målet, å andra sidan. Det är ingen hemlighet att Kurirens ledarskribenter är positiva till Engelska skolan och friskolor, men kanske hade en ändå förväntat sig någon form av problematisering och ifrågasättande.

Nyströms lösning på problemet är att fokusera än mer på de nationella proven. Man bör ”låta alla elever i årskurs nio skriva nationella prov i matematik, engelska, svenska, SO, NO och moderna språk, och rätta dem centralt, så att ribban för varje betygssteg läggs lika högt för alla. Därefter får inte skolans betygssnitt avvika nämnvärt från snittet på nationella provet i varje ämne”, skriver hon.

Om Nyströms resonemang ska vara logiskt bör de nationella proven omfatta samtliga teoretiska ämnen, vilket inte är fallet i dag. Det skulle innebära att elever i årskurs nio har cirka 25 nationella prov (två eller tre i varje ämne), utöver det vanliga skolarbetet. Det är helt orimligt. Redan i dag rycks en hel del av vårterminens planering och lektionsarbete sönder av de nationella proven, för att inte tala om den stress och press som många elever känner.

En del debattörer har en märkligt stor tilltro till nationella prov, som en sorts magisk quick fix. Självklart ska de rättas centralt. Och naturligtvis ska de påverka betygsättningen. Men att tro att resultatet av tre års studier på ett rättvist sätt ska kunna redovisas i några få prov, som ska avgöra intagningen till gymnasiet, är totalt orealistiskt. Eleverna prövas och bedöms regelbundet under tre år, och det är det som ska vara avgörande. Att vissa skolor sätter för höga betyg är definitivt ett problem, men lösningen är inte att lägga all vikt på nationella prov.

Johan Anderson

Lärare, Eskilstuna

Svar: Det är ingen hemlighet att jag är positiv till att det finns både fristående och kommunala skolor, så att föräldrar och elever har möjlighet att välja och inte minst välja bort en skola som inte fungerar.

Jag har aldrig skrivit att tre års studier kan redovisas i de nationella proven. Men om niondeklassare i hela Sverige skriver samma prov samtidigt, i flera olika ämnen, ger det en rätt bra bild av det samlade kunskapsläget i varje skola. Därefter är det upp till lärarna att sätta betygen och en elev bör inte nödvändigtvis få samma slutbetyg som hen hade på det nationella provet. Däremot bör skolans snittbetyg ligga i linje med de nationella proven.

Angående ordet debatt. Det jag skriver i ledaren är att det faktum att det förekommer en debatt om glädjebetyg vittnar om ett systemfel. Det systemfelet är att det finns möjlighet för skolor att sätta glädjebetyg. Problemet kvarstår oavsett om Engelska skolan sätter glädjebetyg eller inte, och behöver alltså åtgärdas oavsett hur det ligger till i det enskilda fallet.

Susanne Nyström

Ledarskribent

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedareReplikskola och utbildning
Relaterat