Många politiker vänder kappan efter vinden och eftersom det blåser feministiska vindar tävlar de etablerade partierna om att vara mest för jämställdhet. Det märks inte minst vid jämställdhetskonferensen Nordiskt forum, som just nu pågår i Malmö. Så gott som alla riksdagspartier har toppolitiker på plats och en lågoddsare är att det kommer att pratas mycket jämställdhetspolitik i årets valrörelse.
Det är inte en valrörelse för tidigt. Dels är Sverige långt ifrån jämställt och det krävs politiska initiativ för att öka tempot, dels är feminismen för viktig för att lämnas till Feministiskt initiativ – som enligt en färsk Sifo-undersökning är det parti som flest väljare, framför allt kvinnor, anser har bäst jämställdhetspolitik (Svenska Dagbladet, 12/6).
Väljarnas uppskattning beror sannolikt inte på partiets politik i sig – den har en klar majoritet troligtvis en ganska vag uppfattning om – utan på Feministiskt initiativs starka profilering i frågan. Stödet bör alltså snarare tolkas som ett tecken på att alltfler väljare bryr sig om jämställdhetspolitik och de etablerade partierna gör därför helt rätt, både taktiskt och moraliskt, som tar upp kampen om den rosa agendan.
För även om inte alla hämmande strukturer går eller ens bör lösas med politik – det privata är inte alltid politiskt – är det viktigt att politiken inte förstärker könsrollerna, som finansminister Anders Borg (M) skriver i Expressen (12/6).
Vårdnadsbidragets och rut-avdragets vara eller icke vara är politiska beslut. Likaså hur många föräldradagar som viks för vardera föräldern, vilka stöd ensamstående föräldrar – läs mammor – beviljas och hur anställningsvillkoren i offentlig sektor ser ut.
Och kom inte och säg att det här är enskilda sakområden, som existerar i vakuum, och därför bör frikopplas från det jämställdhetspolitiska programmet. Både vårdnadsbidraget och det faktum att kvinnor tar ut 75 procent av föräldradagarna, gör att kvinnor är borta mer än män från arbetsmarknaden, med sämre löneutveckling och lägre pension som följd. Rut-avdraget har minskat dubbelarbetandet, framför allt bland kvinnor, och att erbjuda kvinnor heltid inom vården och omsorgen är avgörande för kvinnors ekonomiska oberoende.
På samma sätt påverkar både äldreomsorgens kvalitet och barnomsorgens öppettider många kvinnors ekonomi och karriärmöjligheter, för trots att det inte är en naturlag att just en kvinna ska gå ner i arbetstid, för att vårda barn eller föräldrar, är det så det fungerar i praktiken. När besluten fattas vid köksborden.