Mimmie Björnsdotter Grönkvist.
Än en gång har en myndighets högtflygande visioner kraschlandat i mötet med verkligheten. Dagens Nyheter rapporterar att Trafikverket har skrotat planerna på att utveckla ett nytt system för tågledning – ett jätteprojekt som redan kostat över en halv miljard kronor.
Det handlar om helt centrala funktioner för järnvägstrafiken, att se till att tågen går enligt tidtabell (vilket man kan ha vissa anmärkningar på hur det sköts idag) och att hålla koll på avvikelser. Något som till största delen sköts manuellt, och på flera olika platser i landet.
Ett nytt digitalt system skulle ge punktligare avgångar, mer tillförlitlig trafikinformation, och skötas nationellt, men det har enbart blivit ett enormt skatteslöseri. Historien är fullständigt farsartad.
Det nya systemet skulle enligt den ursprungliga tidsplanen ha tagits i drift 2019, men då meddelade Trafikverket att det skulle behöva skjutas upp i minst (!) elva år. Tre år senare, 2022, sattes projektet på paus för att nu, slutligen, skrotas helt.
Istället för att bygga nytt från grunden ska man modernisera det system som redan finns för att lösa de upplevda problemen. Att Trafikverket inte satsade pengarna på det betydligt säkrare kortet redan från början har skattebetalarna bara att begråta.
Även Sveriges tågresenärer har anledning att gråta över de förslösade slantarna, vilka förstås hade kunnat spenderas betydligt bättre, exempelvis på det eftersatta järnvägsunderhållet. Underhållsskulden betalar inte av sig själv, och tågen går inte mer i tid i takt med att den växer. Trafikverket har inte råd att kasta pengar i sjön.
Det totala klavertrampet för osökt tankarna till andra fiaskon i offentlig sektor. Som Stockholms stads Skolplattformen, som kostade över en miljard att utveckla, och kritiserades för att såväl läcka data som att skapa merarbete för lärarna. Även den är skrotat, begravd på samma soptipp för dåliga idéer som dit Trafikverkets NTL-system förpassats.
Tillsammans borde de utgöra ett tydligt, avskräckande exempel för alla som känner att upphandlingar av samhällsbärande system är tillfället att vara visionär, slå på stort och betala för att utveckla nytt från grunden.
Vad gäller trafikledningen hette det, från Trafikverket själva, att det inte fanns något sådant system att köpa färdigt. Men att de nu tror att det kvarvarande arbetet tros gå snabbare till en lägre kostnad, väcker frågor om vad för överoptimistisk priskalkyl som fick en att välja något annat från första början.
När den mindre uppdateringen kommer att vara klar, eller vad den kommer att kosta, finns det dock ingen prognos för ännu. Man får hålla tummarna för att det inte springer iväg och blir ytterligare ett fiasko.
Den avdelningschef på Trafikverket som DN intervjuar väljer att se glaset som halvfullt, när han på frågan om vad som åstadkommits för den halva miljard som spenderats svarar: "Jag tänker att vi har vunnit både kunskap och lösningar under den här utvecklingsresan. Det handlar ju inte bara om att bygga system."
Det är ytterst tveksamt om skattebetalarna håller med, eller känner inre frid över att offentlighetens misslyckanden kläs in i sådant självhjälpsdoftande management-lingo.