I 20-årsåldern oroade jag mig i allmänhet för att jag var ful och i synnerhet för att min dåvarande pojkvän tyckte det. ”Medan du oroar dig, meriterar sig männen”, sa den blommiga och knivskarpa K.
Tillvaron blev sig aldrig mera lik.
K:s poäng är värd att upprepa när rapporterna ramlar in om 11-åringar med lösnaglar och hudvårdsrutiner. Fokuset på smink och utseende har en alternativ kostnad. Och den betalas framförallt av kvinnorna själva.
Gen Z (mellan typ 13 och 23) är extremintresserade av smink, får inspiration på TikTok och beskrivs av handeln som kunniga, krävande och medvetna konsumenter. Förra året la amerikanska tonåringar mer pengar än någonsin på smink och under 2023 rapporterade kedjan Sephora att deras kunder i åldersgruppen 9-12 år fördubblats på fem år.
I Sverige berättar unga tjejer om hur de känner press att sminka sig; en press som både kommer inifrån och utifrån, inte minst via sociala medier.
Det kan också vara fysiskt skadligt. Unga tjejer efterfrågar starka hudvårdsprodukter som riskerar att skada en ung hud och många sminkprodukter innehåller hormonstörande ämnen.
En forskningsstudie från 2023 beskriver tonåren som en tid när en “känner sig ensam och förlorad emedan smärtsamt fångad i ett främlinggörande gränsland, sökandes efter tillhörighet, identitet och meningsfullhet”. För att hitta ut ur detta gränsland och fortsätta livet som en hel person, behöver individer bygga en identitet kring något mer varaktigt än yta.
I de alarmistiska samtalen kring skönhetsideal och ohälsa saknas ofta just alternativkostnaden för att ägna stor del av dygnet åt skönhetstrender. Det är inte fel i sig att se tutorials och sminka sig i timmar. Frågan är vad man kunde göra i stället. Tänk om den tid och energi som ägnas åt att åstadkomma ”gym lips” kunde ägnas åt att bygga meningsfulla relationer, skaffa kunskap eller vila hjärnan.
Diskussionen om utseendehets får inte bli en fråga om moralpanik i bemärkelsen att vuxna skammar unga för något de tycker om. Det vore synd, eftersom smink kan vara så härligt kreativt.
Vi vuxna behöver visa hur smink, kläder och utseende absolut kan användas för att förmedla något, men att det krävs insatser i form av tid, energi och uppmärksamhet för att arbeta fram och bestämma sig för vad detta något ska bestå av. Det kan vara absolut utvecklande att leka med sitt utseende genom smink eller att klä ut sig, spela teater och utforska gränser. Men resan in i vuxenvärlden och dess krav på självständighet och omdöme kan inte börja där. Först när du har en personlighet och åsikter kan du börja uttrycka (eller dölja) den genom att leka med ditt yttre.
Det finns tecken på att unga gör en liknande analys och i större grad tittar upp från sina mobiler. ”Slow tech”, ”Digital minimalism” och ”Retro Tech” lyfts fram av Ungdomsbarometerns Trendrapport 2025 som heta trender inför 2025.
Kanske kan en förändrad, lyft blick skapa nya ideal som har mer att göra med process och utveckling än yta. Utseendehets drabbar även pojkar, men det är främst tjejer som lägger tid på saker som inte genererar något mervärde utöver likes.
Det vore bra om unga slapp må dåligt över sitt utseende, men det bästa vore om unga tjejer (och pojkar) uppmuntrades att fokusera på något helt annat.
Karin H Zelano är doktor i statsvetenskap och skriver för Liberala Nyehtsbyrån, LNB.