Ofattbara 97 miljarder kronor.
Det är vad Skatteverket uppskattar att de svarta arbetsinkomsterna uppgick till mellan 2017 och 2022.
Så ser det ut trots politiska åtgärder såsom rotavdraget, som skulle göra svarta byggtjänster vita. Problemet är att även en tjänst som uppfattas som vit av hushållen, kan bygga på svartarbete i ett eller flera led bortom konsumentledet.
Det konstaterade Riksrevisionen i en tidigare granskning, och manade till fler åtgärder för att motverka svartarbetet som står staten dyrt i form av uteblivna skatteintäkter varje år.
Nu har myndigheten färdigställt en ny granskning, som tittar närmare på Skatteverkets åtgärder mot svartarbete. Slutsatsen är att även om Skatteverket är viktiga för att motverka svartarbete, finns det flertalet brister i det arbetet.
Redan vid det konstaterandet borde regeringen spetsa öronen.
Det handlar bland annat om att Skatteverket saknar verktyg och befogenheter för att motverka mer komplicerade och systematiska former av svartarbete.
Dessutom finns en svag koppling mellan riskanalysen som görs, och vilka åtgärder som sätts in. Man har olika modeller som fungerar bra för analys, men omsätter dem inte fullt ut i handling. Utländska företag, exempelvis inom byggbranschen, bedöms utgöra en större risk utan att det leder till åtgärder, arbetet brister med för få kontroller och långsamma åtgärder, trots att man vet att det är en viktig faktor i att motverka kriminalitet. Det behövs uppenbart en större samstämmighet mellan tanke och handling.
Till Dagens Nyheter säger Bengt Lewin, som varit projektledare för Riksrevisionens granskning:
"Andelen kontroller som leder till ändringar ser bra ut på pappret, men man vet inte om man hittat svartarbete eller något annat fel som till exempel felaktigt redovisade förmåner."
Dessutom konstateras brister i uppföljningen av arbetet. Det är besvärligt att se och följa upp i de interna systemen, vilket innebär att Skatteverket får svårt att visa på vilken effekt åtgärder har haft.
I grunden är det goda nyheter att Skatteverket i granskningen konstateras ha bra modeller för att identifiera svartarbete, men mer arbete måste uppenbarligen till för att få effektiva åtgärder på plats. Förutom rot kritiseras andra reformer för att motverka svartarbete för bristande effekt, exempelvis kontroll av personalliggare och införandet av individuppgifter i arbetsgivardeklarationen.
Det visar på svårigheterna att komma åt problemet med politiska åtgärder, men det betyder inte att man kan acceptera omfattande fusk. Genomtänkta åtgärder behövs.
Fler slumpkontroller. Mer myndighetssamverkan. Det är två av åtgärderna som Riksrevisionen föreslår, för att bredda informationsunderlaget.
Utöver det behöver det säkerställas att riskanalyserna får genomslag i arbetet, och att regeringen genomför regeländringar som stärker utredningarna av komplicerat, systematiskt svartarbete. Dessutom behövs bättre uppföljningsmetoder.
Allt är nödvändigt för att bättre bekämpa den kriminella ekonomin i Sverige. Kritiken är svidande, även om den är levererad på torr myndighetssvenska. Det borde mana regeringen att kavla upp ärmarna, och jobba hårdare för att göra svarta jobb vita.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist är skribent vid Liberala Nyhetsbyrån (LNB).