Hästnäringen är viktig för Sverige. I dag står den för cirka 0,5 procent av Sveriges BNP (med en omsättning på cirka 32 miljarder om året) och omkring en halv miljon svenskar ägnar sig regelbundet åt olika hästaktiviteter som fritidssysselsättning och friskvård.
Nästan 20 000 personer arbetar i dag dessutom med hästar. Samtidigt som jordbrukssektorn reformerats och livsmedelsproducenter gått från större men färre enheter har också många mindre gårdar omvandlats till att i dag användas för hästrelaterad verksamhet. Något som bidrar såväl till en stärkt regional ekonomi som till ett levande landskap med större biologisk mångfald.
En stark hästnäring är därför utan tvekan viktig för samhällsutvecklingen. Det slår inte minst den utredning som 28 maj överlämnades till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) fast.
Utredarens uppdrag har varit att se över vilka insatser som skulle behövas för att underlätta för företagande inom hästnäringen och deltagande i hästsport. Man har också kartlagt behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Resultatet visar att det som behövs är främst minskad regelbörda, utbildningspaket och förstärkning av stöd.
“Regelförenkling är ett prioriterat område för regeringen. Sveriges hästnäring bidrar till arbetstillfällen och är viktig för utvecklingen och företagandet, inte minst på landsbygden. Nu får vi ytterligare förslag om hur vi kan stärka branschen, stärka företagandet inom näringen samt minska regelkrånglet”, sade landsbygdsministern i samband med att han tog emot utredningen.
Bland de förslag som utredaren framför finns att hästföretagare ska ges samma villkor och möjligheter som andra företagare med djurhållning inom lantbruket. Ett led i detta vore att ge Jordbruksverket i uppdrag att se över om finansieringsinstrument inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, även kan vara aktuellt för hästnäringen.
Andra områden där det behövs förbättringar är inom den veterinära beredskapen. Man lyfter också vikten av regelförenklingar inom lantmäteriets arbete med fastighetsbildning och inte minst en ytterligare förstärkning av utbildningarna inom häst. När det kommer till det senare pekar utredaren på att riksanläggningarna Flyinge i Lund/Eslöv, Ridskolan Strömsholm i Västmanland och Wången mellan Östersund och Åre, som är befintliga nationella kunskapscentrum för utbildning och forskning inom häst, har en strategisk roll.
Branschorganisationen LRF trycker bland annat särskilt i sin kommentar till utredningen på vikten av att åtgärda veterinärbristen. På många håll runt om i landet är det svårt, nästan omöjligt att få tag i en hästveterinär under jourtid. “Förslagen för att åtgärda veterinärbristen skulle, om de genomförs, kunna bidra till en ökad lönsamhet och förenklingar för hästföretagarna, vilket är en förutsättning för hästnäringens utveckling och göra den tillgänglig för fler” påtalade Viktoria Östlund, ledamot i LRF:s förbundsstyrelse.
Utredningen om hästnäringens förutsättningar har varit efterlängtad av många och när den nu är klar finns potentialen att göra en rad förbättringar som skulle stärka ett område som betyder mycket för alltifrån regional ekonomi till, förbättrad folkhälsa och biologisk mångfald.
Förhoppningsvis tar det därför inte alltför lång tid för de styrande att omvandla utredarens förslag till realitet. Sveriges hästföretagare och hästälskare förtjänar bättre förutsättningar.
Malin Lernfelt är chefredaktör för Liberala Nyhetsbyrån (LNB).