Tisdagen den 11 mars släppte Säkerhetspolisen (Säpo) sin årliga lägesbild. Dokumentet går igenom de hot mot Sveriges säkerhet som myndigheten kan se. 2024/2025 års upplaga är mycket dyster läsning.
Säpo påpekar att Ryssland fortsatt är det största hotet mot Sveriges säkerhet. Det kan låta självklart, men det är bra att påminna om. Ryssland bedriver flera typer av säkerhetshotande verksamhet riktad mot Sverige och Europa. Det handlar om allt från att få tag på teknologi och runda sanktioner till att utföra sabotage och försöka skapa splittring i samhället.
En ny och oroande trend som Säpo noterar är att de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna blir allt mer riskbenägna. De är beredda att göra saker som tidigare inte har setts som rimliga. Bland annat har man börjat använda sig av fler så kallade förbrukningsagenter. Personer som rekryteras för enstaka uppdrag för att sedan kastas vind för våg. De instrueras ofta via sociala medier och deras uppdrag kan gå ut på att bedriva påverkansoperationer eller sabotage.
I en annan del av rapporten slår Säpo fast att både främmande makt, våldsbejakande extremister och anti-statliga aktörer fortsatt bedriver påverkansarbete på nätet. Bland annat i sociala medier. Det finns också en tidigare rapport från Myndigheten för psykologiskt försvar som visar att det pågår påverkansoperationer i datorspel och onlinemiljöerna omkring dem. Det förekommer allt från desinformationskampanjer till radikalisering och rekrytering.
Vet du vad dina barn stöter på för budskap när de spelar eller scrollar på sociala medier? Vet du i vilka chattar de hänger och vad som diskuteras där?
Självklart har barn rätt till ett privatliv, vars omfattning varierar beroende på ålder och mognad. Men samtidigt har vuxenvärlden en skyldighet att skydda barn från att radikaliseras av krafter som vill dem och samhället illa. Här måste man som förälder ta sitt ansvar. Att ta diskussionen kan vara tufft och säkert resultera i sårade känslor. Men vad är lite dålig stämning om man kan stoppa sitt barn från att trilla ner i extremisthålet?
Det hade också varit rimligt att de plattformar där rekrytering och radikalisering förekommer tvingas att ta ansvar för innehållet på sina sidor, någonting de hittills har prioriterat lågt. Efter valet i USA har dessutom techjätten Meta slutat med sitt faktagranskningsprogram designat för att hålla deras plattformar rena.
Här har EU en roll att spela. Förordningen om digitala tjänster har sedan den 17 februari börjat gälla för alla plattformar. Vad exakt resultat av den nya lagstiftningen kommer att bli är för tidigt att säga. Men att få starkare verktyg för att förhindra antagonister från att bedriva psykologisk krigföring är mycket viktigt.
Man bör inte sticka under stol med att det finns svåra avvägningar att göra när det kommer till yttrandefrihet. Få vill att staten ska ha rätt att begränsa medborgarnas yttrandefrihet online. Men i det här fallet handlar det inte om vanligt folk som tweetar någonting dumt. Det handlar om att begränsa systematisk psykologisk krigföring från en främmande makt.
Putin har ingen gudagiven rätt att bedriva påverkanskampanjer mot Sverige, staten har däremot en skyldighet att stoppa honom.