Malin Lernfelt är skribent vid Liberala Nyhetsbyrån.
Några dagar innan valet 2022 lovade Ulf Kristersson (M) och Elisabeth Svantesson (M) att pausa amorteringkravet på bolån.
“Hushållen har svårt att få ekonomin att gå ihop med stigande bolåneräntor och stigande pris på el, mat och bränsle. Det skapar pessimism som leder till lägre konsumtion och riskerar att driva oss djupare ner i lågkonjunktur. Moderaterna kommer därför tillfälligt pausa amorteringskravet för att lätta bördan på hushållen och för att Sverige ska kunna övervintra krisen”, hette det.
Liknande löften avgavs även från andra partier i Tidögänget. Några veckor senare var det annat ljud i skällan. Trots att situationen för medborgarna sedan dess varit ekonomiskt tuff och en utredning ifrågasatt effekterna av de hårda amorteringskraven har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) hållit fast vid rådande regelverk.
Tills nu.
Den 17 juni presenterade Wykman förslag om nya bolåneregler som går ut på att det skärpta amorteringskravet, som infördes 2018 och innebär att hushåll måste amortera ytterligare 1 procent på lån som överstiger 450 procent av bruttoinkomsten, slopas. Dessutom vill regeringen höja bolånetaket från 85 till 90 procent, vilket betyder att kontantinsatsen när man ska köpa en bostad inte behöver vara lika stor som i dag.
Båda förslagen är utmärkta.
Förändringarna kommer med all sannolikhet leda till att trösklarna in på bostadsmarknaden sänks. Framförallt för unga människor. Att den som befinner sig i början av sin karriär och inte har en jättehög lön ska tvingas amortera mer än den som tjänar betydligt mer är orimligt. En annan positiv effekt är att behovet av att ta (ofta dyra) blancolån för att täcka kontantinsatsen minskar.
Det bästa hade naturligtvis varit att slopa amorteringskraven helt. Inte för att människor inte bör betala av sina lån, självklart är det både sunt och bra att människor amorterar på sin bostad, men för att det finns tillfällen i livet då det är bättre för individen att lägga sparpengar på att renovera bostaden eller på att överleva.
Att regeringen känner de dåliga opinionssiffrorna flåsa dem i nacken är kanske inte helt oävet.
Inte när det får dem att faktiskt känna sig tvungna att uppfylla ett och annat vallöfte.
Malin Lernfelt är skribent vid Liberala Nyhetsbyrån, LNB.