Fjärrvärmen i Katrineholm har inneburit att stora miljövinster har gjorts under åren. Men för kunderna har det blivit dyrare.
Nyligen gav organisationen Fastighetsägarna MittNord ut sin årliga redovisning av koldioxidutsläpp, priser och prisutveckling för fjärrvärmen i 16 kommuner. Fjärrvärmerapporten är intressant läsning eftersom den klart belyser de skillnader som finns mellan kommunerna.
Fjärrvärme är det dominerande systemet i större tätorter för att värma bostäder och hålla dem med varmvatten. Ungefär 80 procent av fastigheterna i 580 tätorter har fjärrvärme. Det är uppskattat av fastighetsägare och boende genom att det är ett bekvämt och tämligen underhållsfritt system.
I takt med att fjärrvärmen har byggts ut har utsläppen av koldioxid, som anses påverka klimatet negativt, minskat. Just när det gäller utsläppen av koldioxid kan Katrineholm glädja sig åt att ligga riktigt bra till. Från 2011 till 2012 minskade utsläppen från 20 till 17 gram koldioxid per kilowattimme och därmed uppvisar Katrineholm det fjärde bästa värdet av de 16 kommunerna.
I Eskilstuna är utsläppen något lägre medan de av hittills okänd anledning fyrdubblades i Nyköping från tolv till 47 gram per kilowattimme.
Om Katrineholmsborna kan känna sig nöjda med fjärrvärmens miljöaspekter, så är de nog mindre nöjda med prisutvecklingen. Sedan 1996 har priset på fjärrvärme ökat med drygt 60 procent, vilket kan jämföras med konsumentprisindex som under samma tid har gått upp med 23 procent. Bara under det senaste året ökade priset med litet drygt fyra procent.
Även om prisökningstakten är hög så är den i jämförelse med övriga kommuner måttlig. Nio andra kommuner i rapporten uppvisar kraftigare prishöjningar. Detta är inte oväntat. Fjärrvärmeproducenterna har genom sina nät monopol på verksamheten och inget samhälleligt organ har mandat att begränsa prisutvecklingen. Därför har priserna över tid ökat mycket mer än konsumentprisindex.
En statlig utredning som presenterades hösten 2011 föreslog prisreglering. Men den konstaterade också att en sådan kommer att resultera i ökade kostnader för bolagen, som naturligtvis tas ut på kunderna. Fjärrvärmebolagen är inte heller så förtjusta i detta förslag utan ser hellre att konkurrenter släpps in på näten.
Den möjligheten finns i gällande lagstiftning. Enligt den ska bolagen förhandla med aktörer som vill in på marknaden, men de behöver inte släppa in dem. Även om det skulle bli så i framtiden att en tredje part släpps in resulterar det i ökad administration, vilket kunderna får betala. Det skulle därmed inte ge lägre priser, vilket är syftet med att utsätta fjärrvärmen för konkurrens.
Katrineholmsborna kan inte hoppas på en lägre fjärrvärmetaxa, utan får i stället glädja sig åt att miljön stadigt förbättras i takt med lägre koldioxidutsläpp.