En av de större frågorna som engagerat politikerna i Vingåker under första halvåret är vilka arvoden som ska utgå. Den senaste justeringen gjordes för tio år sedan.
Vid det senaste kommunfullmäktigemötet gick diskussionens vågor höga. Beslutet blev att arvodena ska indexregleras från och med nästa år samt att en jourersättning ska ersättas för socialnämnden.
Arvodenas storlek har stötts och blötts länge. I oktober 2012 tillsattes den så kallade arvodesberedningen. Den kunde inte enas utan kom i december förra året fram till att lägga fram tre olika förslag till kommunfullmäktige. Det blev för mycket för fullmäktige som i februari i år beslöt att beredningen skulle jobba vidare med ett av förslagen. Närmare bestämt det förslag som Olle Olsson (S), ordförande i beredningen, stod bakom – för övrigt det dyraste av de tre förslagen.
Beredningen inför fullmäktige slutade med att kommunstyrelsen tyckte att det skulle bli för dyrt. Arvodeshöjningen enligt Olle Olssons förslag skulle kosta kommunen nästan en miljon kronor mer än i dagsläget. Så därför blev både kommunstyrelsens och fullmäktiges beslut att status quo i stort sett ska råda.
Av ekonomiska skäl är detta förmodligen ett klokt beslut. Samtidigt råder det inte någon tvekan om att arvodena bör justeras uppåt. Att vara förtroendevald och fritidspolitiker innebär faktiskt mycket jobb eftersom det gäller att vara inläst på och insatt i de ärenden som ska behandlas.
Framför allt är det en del av fritiden tillsammans med familjen som politikern får offra. Andra intressen får också stryka på foten när det politiska uppdraget kallar.
Det är fullt tänkbart att frågan kommer att fortsätta leva. Flera röster höjdes för att partierna ska försöka ta fram nya förslag som kan gälla för de förtroendevalda som väljs i höstens val.
Av debatten att döma tycks det som att de förtroendevalda i Vingåker inte får ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Viking Jonssons inlägg talar för det. Men att så sker bör vara en grundläggande förutsättning för arvodesdebatten. En sådan ersättning kan förvisso vara svår att budgetera, men ska finnas eftersom ingen politiker ska förlora pengar på sitt politiska arbete.
Utifrån denna grund kan arvodesdiskussionen fortsätta med syfte att justera upp nivån på arvodena. Det är inte försvarbart att ha haft oförändrade arvoden under tio år och nu – som beslutet i fullmäktige säger – bara höja det med index.
Nog vore det bra om partierna i Vingåkers kommunfullmäktige kunde kraftsamla för att få fram ett förslag som höjer nivån på arvodena, vilket är nödvändigt för att i framtiden locka personer att engagera sig politiskt. Och som samtidigt håller sig inom de smala ekonomiska ramarna.
Om de inte kan göra det innan mandatperioden är slut, blir det en prioriterad fråga för nästa fullmäktige.