Jämförelser mellan automatiserat datorstöd i social sektor och industrins riktiga robotar blir väldigt missvisande. Foto:

Hotar datorn socialen?

Ledare

Det är helt rätt av Katrineholms kommun att ta mer hjälp av datorer, även för att spara tid och arbete i socialtjänstens rutinuppgifter.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Liksom i företag av många slag har kommuners rutinmässiga beräkningar och kontroller varit sammanvävda med uppgifter som kräver omdöme, yrkesskicklighet och myndighetsutövning enligt lag.

Här är den offentliga sektorn inget undantag från det övriga samhället. Digitaliseringen gör att fler uppgifter än tidigare kan underlättas genom att datorer jobbar snabbt, och ibland automatiskt, så att de ersätter administrativt arbete.

Att polisen var sen med att ta modern datateknik till hjälp bidrog till att den fick svårare att klara sina huvuduppgifter. Värdefull arbetstid förbrukades på annat än utredningar, spaning och förebyggande av brott.

Att Skatteverket tvärtom varit pådrivande i att ta datorer till hjälp har underlättat hanteringen av deklarationer och möjliggjort en långt större effektivitet i skattekontrollen, som kunnat inriktas bättre på de områden där den behövts bäst.

Det är därför inget att oroas över att en del av arbetet med socialtjänstens prövning av försörjningsstöd kan bli rationaliserat genom att inhämtandet av uppgifter från bland annat Skatteverket och Försäkringskassan sker automatiskt. Att sådana funktioner har börjat kallas för robotar är egentligen ganska missvisande. Det kan inte alls jämföras med industrin, där det verkligen finns en stor användning av numeriskt styrda maskiner som utför komplicerade bearbetningar, doseringar och sammansättningar.

Däremot kan rutinmässigt kontrollarbete mot andra myndigheters register bli mer noggrant utfört, med mindre arbetstid. Sifferunderlaget kan finnas nästan färdigt när handläggaren ska bedöma det som ofta är mycket mer komplicerat. Dit hör barns situation, behov av sociala insatser, behandling av missbruk, komplettering av utbildning och inte minst samarbete med Arbetsförmedlingen. Där krävs personlig handläggning av kvalificerad personal.

Erfarenheten i Trelleborgs kommun har blivit omtalad: Ganska mycket tid kunde frigöras till andra uppgifter, när rutinmässiga kontroller av inkomster och annat ekonomiskt kunde digitaliseras. På annat håll blev det i stället en negativ reaktion från personal. Det är lätt att missförstånd sprider sig om det dras paralleller med debatten om robotar i äldrevård, som var tänkta att avlasta personalen en del av omvårdnadsarbetet.

I själva verket handlar mycket av rationalisering i sociala verksamheter om att minska tidsåtgången för de administrativa uppgifter som måste utföras. När kostnaderna för sådant minskar blir det bättre – inte mindre – utrymme för personliga samtal och bedömningar.

Förbättring på arbetsmarknaden leder alltid till att en del av kommunernas arbete med försörjningsstöd försvinner. Fler kommer i jobb, eller får arbete under en större del av veckorna. Detta har märkts tydligt även i Katrineholm. Att sysselsättningsgraden i landet stigit så pass mycket sedan omkring 2010, och nu är uppe i 82 procent i åldrarna 20-64 år, är inte en kommunal prestation. Den ekonomiska politiken under förra regeringen var långt mer lyckad än vad många då ville medge, och den har i huvudsak inte upphävts utan bevarats efter 2014.

Näringslivets utveckling och genomtänkta skattereformer kan göra det lättare att klara kommande bakslag, utan att kommunernas socialtjänst behöver ta så stora stötar. Men det är alltid bra om kommuner kan förenkla det rutinmässiga och lägga mer tid på det som öppnar vägar till rehabilitering och arbete.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

Katrineholms kommunDatorerLedareSocialtjänst
Relaterat