Under det senaste läsåret fick 21 200 gymnasieelever studiebidraget indraget. Anledningen är att de har skolkat.
Till skillnad från barnbidraget, som betalas ut till alla föräldrar med barn under 16 år, är studiebidraget villkorat. Den som inställer sig till lektioner i matematik, idrott och samhällskunskap belönas med 1 050 kronor i månaden, medan den som uteblir utan giltig orsak inte klassas som heltidsstudent och har alltså inte rätt till studiebidrag.
Det låter kanske inte särskilt kontroversiellt, men verkligheten är inte svartvit. För det första räcker det att en elev har fyra timmars otillåten frånvaro på en månad för att bidraget ska kunna dras in, och även om allt skolk bör stävjas är en halv dags olovlig frånvaro knappast synonymt med att inte studera. För det andra får långt ifrån alla gymnasieungdomar spendera studiebidraget fritt på shopping och nöjen. Många föräldrar behöver varenda krona för att ekonomin ska gå ihop och i dessa fall slår den ekonomiska sanktionen inte primärt mot tonåringen, utan mot hela familjens vardagsekonomi.
För en ensamstående mamma med två barn kan skolk kosta mer än 2 600 kronor i månaden, enligt en uträkning som Dagens Nyheter har gjort. Detta eftersom flera andra bidrag är knutna till studiebidraget.
Förutom att eventuella flerbarnstillägg stryps om studiebidraget dras in, försvinner det så kallade extra tillägget – ett stöd på 285 till 855 kronor i månaden som betalas ut till familjer med väldigt låga inkomster. Om eleven är myndig gäller samma sak för underhållsstödet, en summa på max 1 273 kronor i månaden som Försäkringskassan kan bevilja ensamstående föräldrar. Vidare reduceras även eventuella bostadsbidrag om den som skolkar har fyllt 18 år.
Dessutom riskerar både föräldrar och elever att bli återbetalningsskyldiga, eftersom flera bidrag betalas ut i förskott. Enligt CSN hamnar nästan vart femte återbetalningskrav hos Kronofogden, vilket särskilt drabbar elever från hem med ansträngd ekonomi, eftersom varken de eller deras föräldrar har möjlighet att lösa in skulden.
Enskilda gymnasieelevers ogenomtänkta skolkande slår alltså oerhört hårt mot familjer som redan är ekonomiskt utsatta. Detta påtalades redan förra året av regeringens utredare, som bland annat föreslog att bidragen skulle kunna trappas av, i stället för att strypas helt.
Det är en tänkbar lösning och regeringen borde redan ha presenterat ett åtgärdsförslag. Det är orimligt att en omogen tonårings skoltrötthet kan slå knock out på hela familjens ekonomi.