Kommunfullmäktige i Katrineholm har 51 ledamöter. De ska föra katrineholmarnas talan, men har de något att säga? 30–35 av dem sitter tysta i möte efter möte.
I och för sig är det kanske inte så konstigt. Fullmäktige föregås av möten där respektive partis ledamöter går igenom ärendena och tar ställning i sakfrågorna. När de sedan behandlas i plenum är det gruppledaren som agerar å sitt partis vägnar. Ansvariga i nämnder och styrelser är också ofta i talarstolen för att svara på frågor och interpellationer. I regel tiger den övriga församlingen.
Så fungerar det i så gott som alla fullmäktige i landet och så fungerar det i Katrineholm. Den minskning av antalet ledamöter i fullmäktige som många kommuner har beslutat genomföra inför nästa mandatperiod får – i just detta avseende – ingen negativ effekt.
För debattens skull skulle det vara livgivande om fler fullmäktigeledamöter blandar sig i debatten. Gissningsvis – och förhoppningsvis – har de åsikter om de olika ärendena under partigruppsmötena och i den mån dessa överensstämmer med vad partiet tycker är rätt politik så borde de också delta i diskussionen.
Å andra sidan gäller det då för de etablerade talarna att respektera det som sägs. Personer som är ovana att tala offentligt är kanske inte lika alerta och slipade som gruppledarna och kan anpassa sig till det som sagts. Anita Karlsson (C) borde kanske inte ha gått upp i interpellationsdebatten om ytterkläder till de kommunalt anställda.
Samtidigt borde Göran Dahlström (S) ha avhållit sig från replik på Karlssons inlägg. Att konstatera "Du ligger lite efter, men det är roligt att du är glad" var inte respektfullt, utan snarare elakt och avfärdande. En sådan kommentar, som väl demonstrerar den härskarteknik som Kuriren tidigare beskrivit, stimulerar inte någon av de mer tysta fullmäktigeledamöterna att begära ordet.
Det förvånar att någon i oppositionen inte reagerade mot detta. Men kanske har de blivit vana vid dylika påhopp.
Den stora nyheten under fullmäktigemötet var beskedet från Göran Dahlström att 1 700 kommunalt anställda ska få ytterkläder. Satsningen kostar 1,35 miljoner kronor och pengarna tas från förra årets överskott. Beslutet har tagits "inom majoriteten" i samband med att bokslutet för 2013 upprättades.
I realiteten är det förstås Göran Dahlström som ligger bakom beslutet, vilket de kommunalt anställda inom vård- och omsorgs- samt bildningsförvaltningarna säkert är glada för. Sedan må Torgerd Jansson (S) muttra över att drygt 55 procent av kommunens anställda går omkring i uniformsliknande kläder.
Inom vård- och omsorgsyrkena skapar det en institutionskänsla som inte är bra, menar hon. Det är hennes åsikt, men den vägde tydligen lätt i den interna debatten. Om det nu förekom någon sådan innan "majoriteten" beslutade sig för klädsatsningen.