Det hÀr med kommunikation Àr svÄrt. Intresset och engagemanget för sprÄkvÄrd har inte nÄgon högre allmÀn prioritet i dag. Nu senast retade jag upp mig pÄ ett beslut om avgiften för vÄrd och omsorg till en 86-Ärig dam i sÀrskilt boende. Jag lÀste brevet ett par gÄnger och förstÄr fortfarande inte vad berörd kommun meddelar.
Med tanke pÄ att jag Àr hyfsat van vid myndighetssprÄk Àr det illa. Tror man pÄ fullt allvar att adressaten ska begripa innehÄllet? Bryr man sig om saken? Med ett ogenomtrÀngligt sprÄk fjÀrmar sig myndigheter och tjÀnstemÀn frÄn medborgarna. Brist pÄ respekt och förstÄelse undergrÀver förtroendet för myndigheterna. Att verksamheter och motiveringar till beslut kan vara komplicerade Àr ingen ursÀkt.
Arbetet för ett vĂ„rdat, enkelt och begripligt myndighetssprĂ„k â klarsprĂ„k â har periodvis haft bĂ€ttre tider. Numera har Institutet för sprĂ„k och fornminnen ett nationellt ansvar för frĂ„gorna. De gör vad de kan, men sprĂ„ket â vĂ„rt verktyg för att nĂ„ och kommunicera med varandra â Ă€r en fĂ€rskvara och borde vĂ€l inte hĂ€nga ihop med vĂ„ra fornminnen? Av hemsidan förstĂ„r jag att man Ă„rligen ordnar en sprĂ„kvĂ„rdsdag för alla intresserade. DĂ„ delas ocksĂ„ SprĂ„kvĂ„rdskristallen ut, en utmĂ€rkelse för nĂ„gon/nĂ„gra som gjort en bra insats.
PÄ vissa myndigheters intranÀt finns ibland information om klarsprÄk, Àven hos lÀnsstyrelsen. Men hur mÄnga klickar in sig och tar del av rÄden? Det finns alltid behov av att trÀna pÄ att göra sprÄket begripligt. Myndigheterna har miljontals kontakter med landets medborgare varje Är.
Att sĂ€kerstĂ€lla att man formulerar sig korrekt, rakt och tydligt Ă€r dĂ€rför nĂ„got som mĂ„ste gĂ€lla alla tjĂ€nstemĂ€n, varje dag. Det finns lag pĂ„ den saken. SprĂ„klagen sĂ€ger att âsprĂ„ket i offentlig verksamhet ska vara vĂ„rdat, enkelt och begripligt och att myndigheter har ett sĂ€rskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackomrĂ„den finns tillgĂ€nglig, anvĂ€nds och utvecklasâ.
Uppgiften Àr i högsta grad en ledningsfrÄga och pÄ lÀnsstyrelsen lyfter vi ofta frÄgor om sprÄk och hur vi möter invÄnarna.
Allt fler företag och myndigheter ersĂ€tter direkta kontakter med hĂ€nvisning till webbsidor och digitala tjĂ€nster. Det skulle behövas ett digitalt klarsprĂ„ksarbete. Konfiguration, autentisering i flera steg med mera kopplas ofta till hurtiga budskap om att söka rĂ€tt pĂ„ begreppet i nĂ„gon lista, eller ânedanâ dĂ€r det sĂ€llan finns.
Riktigt svÄrt Àr ocksÄ att hitta en mÀnniska pÄ en myndighet som har digitaliserats. Telefonnummer till vÀxeln kan finnas om man letar ordentligt, men eftersom det Àr oklart vem man borde tala med hjÀlper det inte alltid. Det finns handlÀggare som rÄkat ut för hot och trakasserier och behöver skyddas, men det kan knappast gÀlla alla förtroendevalda och alla offentligt anstÀllda?
Att samtala i stÀllet för att mejl-kriga skulle spara bÄde tid och pengar i vissa Àrenden.
Beatrice Ask Àr Sörmlands landshövding. Hon medverkar som fristÄende krönikör i SN dÀr texten tidigare publicerats