Ungerns utpressning kostar ukrainska liv

Alex Voronov.

Alex Voronov.

Foto: LNB

GÀstkrönika2023-05-25 20:56
Detta Àr en ledarkrönika. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion Àr oberoende liberal.

Utrikesminister Tobias Billström (M) stÄr framför vÄr lilla grupp journalister utanför mötessalen i Bryssel efter EU:s utrikesrÄdsmöte och lÄter tiden gÄ. För det Àr det hans prat syftar till. FrÄgorna handlar om varför EU-lÀnderna inte kommer i mÄl med elfte sanktionspaketet mot Ryssland.

Det Àr sÄ hÀr i förhandlingar, menar han, allt av vikt EU beslutar föregÄs av omfattande diskussioner. Ju fler sanktioner EU fÄr pÄ plats och ju fler omrÄden som pÄverkas desto mer diskussioner blir det. Nu har Ungern synpunkter, en annan gÄng Àr det nÄgon annan , pratar Billström pÄ, dÄ Àr det viktigt att ta med dem i diskussionen.



Visst brukar EU hitta vÀgar framÄt. Men det finns ingt normalt i Ungerns beteende. Detta EU-land hÄller Ukraina som gisslan, för utpressning pÄ övriga unionsmedlemmar, dÄ enhÀllighet krÀvs för EU-beslut om de viktigaste utrikesfrÄgorna. För nÀrvarande Àr det tre frÄgor dÀr EU inte kan fatta beslut för att Orbåns regering lagt in veto eller hotar med detsamma.

Det gĂ€ller det nĂ€mnda elfte sanktionspaketet som i huvudsak gĂ„r ut pĂ„ att förhindra att Moskva anvĂ€nder tredjelĂ€nder och företag som bulvaner för att importera och exportera varor som omfattas av sanktioner. Ett exempel som EU:s utrikesrepresentant, Josep Borrell, tog upp pĂ„ sin presstrĂ€ff pĂ„ mĂ„ndagen Ă€r försĂ€ljningen av bilar frĂ„n EU till Ryssland som minskat med 80 procent. Under samma tid har 300 procent fler bilar sĂ„lts ”till vissa centralasiatiska lĂ€nder”.

 

En annan frÄga Àr en förestÄende utbetalning till Ukraina motsvarande fem miljarder kronor för militÀra ÀndamÄl. En tredje Àr sanktioner mot ryska myndighetspersoner som Àr inblandade i fÀngslandet av den ryske dissidenten Vladimir Kara-Murza. Han dömdes nyligen till 25 Ärs fÀngelse för sin kritik av kriget.

Alla tre frĂ„gorna blockeras av Ungern eftersom en ungersk bank, OTP , satts upp pĂ„ svart lista av den ukrainska staten. Enligt Ukraina har banken över tvĂ„ miljoner kunder i Ryssland och sĂ€rskilda affĂ€rsrelationer med ryska militĂ€ren. Syftet med listan och klassningen som ”internationell krigssponsor” Ă€r att fĂ„ uppmĂ€rksamhet och inspirera till sanktioner mot företagen.



OTP Bank har hÀr sÀllskap av det multinationella amerikanska konsumtionsvaruföretaget Procter and Gamble, österrikiska Raiffeisen Bank samt 23 andra företag frÄn bland annat Grekland, Frankrike, Italien, Belgien och Tyskland.

Av alla dessa regeringar Àr det dock bara Ungerns som anvÀnt EU-systemet för att försöka plocka bort sitt lands företag frÄn listan. Planerade EU-sanktioner mot Kara-Murzas plÄgoandar Àr dessutom en frÄga som Àr helt orelaterad till den ungerska banken.



Viktor Orbån och kamraterna kan ha flera skÀl till sitt agerande: Maktspel för att fÄ loss pengar frÄn EU i ett lÀge dÄ inflationen i landet ligger över 20 procent, odlande av fiendebilder inför hemmaopinionen eller genuina sympatier med ryska regimen.

Oavsett vilka skÀlen Àr börjar det hÀr beteendet bli ett allvarligt problem i EU:s stödarbete för Ukraina. Vi förlorar vÀrdefull tid. Unionen behöver hitta sÀtt att neutralisera Ungern i beslutsfattandet.

Alex Voronov Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala nyhetsbyrÄn och tidigare politisk redaktör pÄ tidningen