BĂ„de en plikt och skyldighet – anvĂ€nd din röst

Krönikan Àr signerad av Andreas Johansson-Lindhe.

Krönikan Àr signerad av Andreas Johansson-Lindhe.

Foto: Niklas Otto Olsson

GÀstkrönika2024-06-05 18:53
Detta Àr en ledarkrönika. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion Àr oberoende liberal.

Jag fick förmĂ„nen att Ă„ka pĂ„ en studieresa för journalister till EU-parlamentet i Strasbourg i Frankrike förra hösten i samband med att parlamentet hade ett av sina plenarsessioner. Syftet med dessa studieresor Ă€r att vi journalister ska fĂ„ lĂ€ra oss mer om denna tunga, men viktiga, institution. För handen pĂ„ hjĂ€rtat, mina EU-kunskaper var rĂ€tt begrĂ€nsade och intresset för dessa frĂ„gor var ganska svala. Och jag Ă€r inte unik – intresset för EU Ă€r lĂ„gt hos mĂ„nga svenskar.

Efter att ha kommit fram till EU-parlamentets enorma byggnader, genomgÄtt en rigorös sÀkerhetskontroll och hÀmtat ut min pressbadge sammanstrÄlade vÄr lilla svenska journalistgrupp och vi fick oss en duvning i EU-kunskaper, saker och faktum som jag i vissa fall redan visste men ocksÄ saker som jag inte hade en aning om.

EU-parlamentet i Strasbourg Àr gigantiskt. TÀnk dig riksdagshuset i Stockholm uppumpat flera hundra gÄnger. Och vid cirka tolv tillfÀllen per Är uppstÄr en enorm flyttcirkus nÀr parlamentets verksamhet flyttas rent fysiskt frÄn Bryssel till Strasbourg för plenarsessionerna och sedan tillbaka. Det gÄr lastbilstransporter mellan stÀderna med material. Parlamentariker, tusentals anstÀllda och andra mÄste transportera sig till Strasbourg och det uppstÄr stora kostnader för resor och hotellövernattningar. I samband med att parlamentet sammantrÀder i Strasbourg stiger priserna pÄ hotellrum kraftigt och det kan till och med vara svÄrt att hitta inkvartering, nÄgot jag sjÀlv fick erfara.

Hur Ă€r det dĂ„ med oss svenskar och vĂ„rt svala intresse för EU? Jag insĂ„g skillnaden mellan Sverige och mĂ„nga andra EU-lĂ€nder nĂ€r jag sĂ„g den samlade presskĂ„ren i parlamentets presskafĂ©. Det fullkomligt kryllade av journalister frĂ„n bland annat Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien. 

NĂ€r deras parlamentariker visade sig framför dessa journalister sĂ„ smattrade kamerorna och fotoblixtarna tĂ€nde rummet. Reportrar ropade ut frĂ„gor i mun pĂ„ varandra. Parlamentarikerna frĂ„n dessa stora EU-lĂ€nder Ă€r vĂ€lkĂ€nda i sina hemlĂ€nder och hĂ„rdbevakas av pressen. Intresset för EU Ă€r betydligt hetare Ă€n i Sverige. 

De svenska parlamentarikerna dÀremot möttes inte av nÄgon mÄnghövdad presskÄr. Nej, faktum var att vÄr lilla studiegrupp om cirka fem deltagare, mestadels frÄn lokala tidningar, i stort sett var de enda svenska journalister som var pÄ plats under denna sammantrÀdesvecka. SÄ nÀr vi fick möta dem alla, parti för parti, under en dag kÀndes de svenska representanterna nÀstan svÀltfödda pÄ uppmÀrksamhet och frÄgor.

Jovisst kÀnde jag igen Tomas Tobé, Alice Bah Kuhnke och före detta kÀndismeteorologen PÀr Holmgren sedan tidigare, men mÄnga andra svenska parlamentariker var enbart namn som jag hade lÀst. Och pÄ presstrÀffarna blev det stundtals pinsamt tyst. För vad stÀller man för spÀnnande, spontana och aktuella EU-frÄgor till en för mig helt okÀnd EU-parlamentariker oavsett om den Àr vÀnsterpartist, Sverigedemokrat eller liberal?

Den 9 juni ska vi gĂ„ till valurnorna i Sverige och vĂ€lja vĂ„ra representanter i EU. Sverige har, trots ett deltagande pĂ„ 55,27 procent i senaste valet, ett relativt högt valdeltagande om vi jĂ€mför med andra EU-medlemsstater. Men vi Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n bĂ€st i klassen. 

Jag kĂ€nner mig i alla fall betydligt mer pĂ„lĂ€st och insatt nĂ€r jag ska lĂ€gga min röst pĂ„ söndag. Jag har börjat bry mig mer om EU-frĂ„gor dessutom. Det borde fler svenskar göra. För varje beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel pĂ„verkar oss pĂ„ det ena eller andra sĂ€ttet – Ă€ven om det Ă€r lĂ„ngt rent avstĂ„ndsmĂ€ssigt frĂ„n Katrineholm.

AnvĂ€nd din röstrĂ€tt – det Ă€r bĂ„de en plikt och en skyldighet för oss alla som vĂ€rnar om demokratin och vill leva i ett fritt Europa.

Andreas Johansson-Lindhe Àr reporter pÄ tidningen