VÄren har olyckligtvis dominerats av Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för den europeiska sÀkerhetsordningen. Kriget har riktat strÄlkastarljuset mot Rysslands aggressioner och lett till ett ökat inhemskt stöd för svenskt och finskt Natomedlemskap.
I maj rapporterade Novus att sex av tio svenskar var för ett Natomedlemskap och i april var 68 procent av finlÀndarna för ett Natomedlemskap. Stödet för ett Natomedlemskap var sÄledes historiskt brett i bÄde Sverige och Finland. Rysslands illegala invasion var katalysatorn som avgjorde frÄgan.
Erfarenheterna frÄn Ukraina Àr skÀl nog till att lÀmna den militÀra alliansfriheten bakom sig en gÄng för alla. Efter invasionen stod det klart för bÄde Sverige och Finland att riskerna med att stÄ utanför Nato skulle vara alltför stora i förhÄllande till riskerna med att vara med Nato. Den gemensamma ansökan var dÀrför ett nödvÀndigt och tillika logiskt beslut i det förÀndrade sÀkerhetspolitiska lÀget. Natoansökan lÀmnades frivilligt och gladeligen in i hopp om att fÄ slippa hamna i samma sits som Ukraina.
Den svensk-finska Natoansökan Àr emellertid inte nÄgot som ses pÄ med blida ögon frÄn vÄra grannar i öst. Det ryska svaret som följde pÄ ansökan var föga förvÄnande förtÀckta hot.
Det kinesiska svaret har bestĂ„tt av motstridiga men sammantaget kritiska budskap, enligt en ny rapport frĂ„n Utrikespolitiska Institutet. DĂ€r illustreras hur de kinesiska statsmedierna mĂ„lar upp en förljugen bild â av att Sverige och Finland mot sin vilja lurats in Nato av ett imperialistiskt USA. Joe Biden sĂ€gs ha âkidnappatâ försvarsalliansen i strid mot pĂ„stĂ„dd svensk neutralitet
Vidare beskrivs âutvidgningenâ av Nato som en destabiliserande faktor, liksom att Nato sjĂ€lva provocerat fram Rysslands invasion av Ukraina. De konspiratoriska resonemangen Ă€r lika snurriga som de Ă€r felaktiga. Det Ă€r onekligen ett narrativ i syfte att förvirra och splittra inför den stundande Natoanslutningen.
Det kinesiska svaret pÄ vÄr Natoansökan saknar verklighetsförankring, men ger ironiskt nog en inblick i den kinesiska regimens egna politiska system. Regimens resonemang om svenskt beslutsfattande understryker hur Kina (o)medvetet missförstÄr hur demokratiska processer fungerar, eftersom de inte ser demokratiska system som nÄgot annat Àn ett spel för gallerierna.
Den kinesiska statspropagandan följer sĂ„ledes ett tydligt mönster â de anser att all sĂ€kerhetspolitik följs av tvĂ„ng, lögner och mygel. Detta sĂ€ger absolut ingenting om Sverige, men desto mer om Kina. Den korrupta synen pĂ„ politiskt beslutsfattande Ă€r inte en illustration av Sverige, utan en direkt spegling av Kinas egna politiska system.
Kan en liten demokrati vilja alliera sig med en större demokrati, för att undslippa en auktoritÀr grannes hÀnsynslösa krig?
Det torde vara en högst omöjlig tanke i diktaturens Kina. Varför? Jo, för att de Àr en del av problemet.
Linnea Hylén Àr fristÄende skribent