Och någon annan betalar. Foto:

Friska ska inte ha doktorn i telefon

Ledare

"Hej förskolesmittor, dagissjukdomar, höståkommor och förkylningstider. Träffa läkare inom 30 minuter – utan att lämna hemmet".

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Nätläkaren Kry vet verkligen hur man ska locka den stressade och uppkopplade generationen, som dessutom ofta har småbarn.

Problemet är att ”alla med grundläggande medicinska kunskaper vet att en läkare i de allra flesta fall inte ger någon behandling alls om du är förkyld.” Det säger Christian Rück, överläkare på Karolinska Institutet, till sajten Breakit, som i slutet av förra veckan granskade nätläkarna, som på bara några år har växt lavinartat i Sverige.

I stället ordineras vila, och det är illa att en digital vårdcentral, som betalas med skattepengar, uppmanar människor att söka läkarhjälp i onödan. Som Elin Karlsson, ordförande för Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik, påpekar verkar reklamen ”syfta till att skapa läkarkontakter och ett vårdbehov där det inte finns ett. Det är olyckligt ur ett samhällsekonomiskt och ur ett etiskt perspektiv”.

Hon är inte ensam med sin kritik. Både landsting och läkare varnar för att en verklighet där läkarbesök bara är ett telefonsamtal bort, kan leda till överkonsumtion. Dessutom finns det risk för att skattebetalarna tvingas betala två gånger.

Först skickar landstinget 650 kronor, minus den eventuella patientavgiften som exempelvis inte gäller barn, till Kry eller Min Doktor. Sedan, om det digitala besöket inte räcker, utan patienten måste gå vidare till en fysisk vårdcentral, kommer kostnaden för den vanliga vården.

Därmed inte sagt att all digital vård är dålig. Om enklare åkommor kan bedömas på distans, och den ökade tillgängligheten i primärvården leder till att färre åker till akuten, finns det pengar att spara.

Men om det gör att allt fler söker läkarhjälp i stället för att exempelvis ringa till Vårdguiden, prata med en apotekare eller avvakta i något dygn för att se om situationen förbättras, riskerar digitaliseringen av primärvården att bli dyr. Då omfördelas pengar från sjukare patienter till friskare storstadsbor, som är de som använder nätdoktorerna mest, och hittills har den klassiska vården inte märkt av någon minskning trots att Kry, som startade 2015, tog emot cirka 220 000 besök under årets första åtta månader.

Dessutom är det tveksamt om en läkare som aldrig har träffat en patient ska kunna skriva ut ett recept. I granskningen simulerar Breakits reporter feber, förkylning och halsont, varpå läkaren skriver ut narkotikaklassad medicin, trots att sjukdomen dels inte finns, dels inte skulle ha medicinerats om den varit på riktigt.

Om nätläkarna även i fortsättningen vill ha betalt via skatten måste de därför strama upp sina etiska riktlinjer. De kan inte vara frikostiga med recept, uppmana människor att söka vård för struntsaker eller ta betalt för onödiga patientkontakter, vilket de redan i dag inte ska göra, men uppenbarligen ibland gör.

Alternativet är inte att kontrollanter börjar patrullera digitalt, även om landstingen gott kan göra stickprov, utan att sjukvårdsbudgeten urholkas, och nätläkarna gräver sin egen grav.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

InrikespolitikLedaresjukvård och hälsa
Relaterat