Positiva nyheter får inte alltid det genomslag som de förtjänar. Beskedet att Katrineholms gymnasieskolor för tredje året i rad uppvisar bättre resultat är en sådan nyhet. Det är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som gjort undersökningen där landets alla gymnasieskolor jämförs för att sedan presenteras i en så kallad öppen jämförelse. Den i sin tur visar hur resultaten har utvecklats. Katrineholm är en av tre kommuner i landet där resultaten har förbättrats tre år i rad.
Utvecklingen är med andra ord väldigt positiv och det är självklart en stimulans för allt skolfolk i kommunen. Grundskolan har fortsatta problem i form av alltför låga betyg, men det tycks vända när eleverna kommer till gymnasierna. Säkerligen finns det många skäl till det. Även om grundskoleeleverna tydligen skärper sig och bättre än tidigare tar till sig undervisningen när de kommer till gymnasiet, så bör insatser ske som höjer snittbetygen i grundskolan.
Det arbetet är på gång, även om det kanske tar tid innan det ger riktigt märkbara resultat; allt förändringsarbete tar tid och inte minst inom skolan, vilket säkert utbildningsminister Jan Björklund (FP) gärna vittnar om.
I samband med att höstterminen startade började kommunens 13 förstelärare sina arbeten. Ja, de arbetar på precis som vanligt, men deras funktion är större, vidare och viktigare. Ingen vet egentligen hur de ska arbeta och vad deras nya funktion är. Men grundtanken är att de ska fungera som både inspiratörer och informatörer för sina kolleger.
Glädjande nog har förstelärarna i Katrineholm fått sina förordnanden på två år. I de allra flesta kommunerna i landet är förordnandet begränsat till ett år. Den längre tiden här innebär att förstelärarna får tid på sig att finna sig i sina roller och lägga grunden till metoder för sina kolleger som i slutändan gynnar elevernas kunskapsinhämtning.
Verksamhetschefen på bildningsförvaltningen, Jörgen Rüdeberg, säger till Kuriren att förstelärarna kan komma att frikopplas för att sprida information på andra skolor. Det är ett alltför defensivt uttalande. Förstelärarna ska naturligtvis frigöras från sitt ordinarie jobb i så stor utsträckning som möjligt.
Självklart ska de vara aktiva vid utbildningsdagar för lärarkollektivet, men det är också viktigt att de finns till hands när kolleger vill ha tips och råd av mer specifikt slag. Förstelärarnas funktion blir då mer av mentorer inom sina speciella områden.
En framtida fråga för kommunen blir vad som händer med lönen om och när en förstelärare förlorar sin funktion. I dag har förstelärarna fått ett lönetillägg på minst 5 000 kronor i månaden. Det är löneökning som märks. Och om uppdraget upphör, en löneminskning som märks. Och som då inte alls kommer att uppskattas. Men det är kanske en fråga som måste lösas på det nationella planet.