Ytterligare en månad har fastighetsägare och andra på sig att ge sina synpunkter på det förslag till ljusplan som Katrineholms kommun har tagit fram.
Det är måhända en alltför ambitiös och kanske missledande ambition att kalla förslaget för en ljusplan. Förslaget innehåller inte några exakta detaljer, utan beskriver översiktligt tankegångar om hur ljus kan användas i olika delar av stadsmiljön.
Dessa tankegångar är attraktiva och i högsta grad tilltalande. En stad som är upplyst på ett genomtänkt och begåvat sätt blir tryggare för invånare och besökare. Staden blir definitivt mer välkomnande och omfamnande.
Arbetsgruppen som tagit fram förslaget har lagt mycket stor vikt vid att tryggheten och säkerheten i staden ska öka. Det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla och eftersom det mest är kvinnor som upplever otrygghet under kvällar och nätter är en bra ljussättning en jämställdhetsfråga. Det är alldeles utmärkt att arbetsgruppen betonar detta.
Hur förbättringen av Katrineholms ljus i stadsmiljöerna ska göras, återstår att se. Förhoppningsvis kommer allmänheten att få fortsätta ge sina synpunkter på detaljerna när mer precisa förslag arbetats fram.
Det mest konkreta i det nu aktuella förslaget är förmodligen att Katrineholms gångtunnlar ska få nytt och bättre ljus med en takt av en tunnel om året. Det är gott och väl, även om man kan tycka att tempot borde kunna vara en smula högre.
Förslaget som nu är ute på remiss är väl genomarbetat på alla sätt utom ett. Det ger inte någon antydan om vad allt kommer att kosta. Allmänt talas det om att en del av kostnaderna kan tas igen på en lägre förbrukning av energi. LED-tekniken är förvisso dyr att införskaffa men har lägre energiåtgång och längre livslängd.
Att byta ut armaturer och belysningsstolpar, att komplettera belysning längs gång- och cykelvägar samt i parker, att göra gatubelysningen effektivare och säkrare, att belysa husfasader och att skapa konst- och effektbelysning – ja, allt detta kostar pengar.
Ambitionen att förbättra underhållet bidrar i sin förlängning till att kostnaderna hålls nere, men också underhållet kostar pengar. Hur detta bakas in i budgetarna framöver blir en fråga för kommunfullmäktige. Ett bättre ljus i staden på de ställen där folk rör sig för att få en ökad trygghet är en kostnad, som måste vägas noga mot de mer grundläggande verksamheterna i kommunen: skola, vård och omsorg.
Inte minst den senare verksamheten kommer att kräva stora ekonomiska insatser under de närmaste 10–15 åren och även därefter.
I ett övergripande perspektiv är dock förslag till ljusplan ett dokument som knappast någon kan ha något emot. Förslaget är väl genomarbetat och håller hög – teoretisk – klass.