I valrörelsen tävlade partierna om att ta mest ansvar för skolan. Fler lärare och mindre grupper varvades med ordningsbetyg och utspel om att låta lärare vara lärare. Strax efter valet spreds ryktet att fler hade sökt till Paradise Hotel än till lärarutbildningen och nyligen avsatte regeringen tre miljarder kronor till höjda lärarlöner.
Sammantaget målar både medier och politiker upp bilden av en skola i kris, med fallande resultat, stökiga klassrum och lärare utan auktoritet. I den världen vill ingen bli lärare.
Det är dags att ändra på det. Inte minst genom att nyansera bilden, både av skolan och av lärarkrisen.
På SNS-seminariet "Stor brist på behöriga lärare – vilka åtgärder behövs?", som arrangerades tidigare i veckan, fastslås att vi inte har någon allmän lärarbrist. Däremot råder det brist på behöriga lärare i vissa ämnen.
Medan de flesta skolor hittar behöriga lärare i exempelvis svenska och SO, ser det mörkare ut när de ska rekrytera lärare i framför allt matematik, NO och moderna språk. Enligt Riksrevisionen utbildas det till och med fler lärare i de populäraste ämnena än det kommer att finnas arbetstillfällen för, vilket kan jämföras med att det i våras endast utexaminerades fem högstadielärare i biologi, fysik och kemi.
Vidare ser förutsättningarna olika ut för olika skolor. Enligt Håkan Edman, grundskoledirektör i Stockholms stad, är det enklare att rekrytera behöriga lärare till skolor i innerstaden än till vissa förorter. Samma sak gäller för flera mindre skolor i glesbygd.
Det ställer frågan i en helt annan dager än om lärarbristen hade varit generell. Särskilt eftersom antalet förstahandssökande till lärarutbildningen har ökat under de senaste åren, vilket dels kommer att höja antagningskraven, dels möjliggör en utbyggnad av antalet utbildningsplatser.
Det betyder att den största utmaningen inte nödvändigtvis är att locka fler studenter till lärarutbildningen, även om det inte vore fel att få upp söktrycket ytterligare. I stället är utmaningen att styra behöriga lärare till specifika skolor, exempelvis genom högre löner eller arbetstidsförkortning, och att få fler att bli lärare i bristämnena. Det kan exempelvis ske genom att rikta marknadsföringen till elever på gymnasiets naturvetenskapliga program, göra det förmånligt för lärarstudenter och yrkesverksamma lärare att bredda sin kompetens med ett NO-ämne och erbjuda bra villkor för akademiker som vill omskola sig till lärare.
Dessutom är det värt att påpeka att skolorna har enorma rekryteringsbehov framöver. Dels på grund av pensionsavgångar, dels på grund av stora barnkullar. En morot så god som någon för den som söker trygghet på en arbetsmarknad i ständig förändring.