"Mannens undergång" heter en uppmärksammad bok av den amerikanska journalisten Hanna Rosin. I boken, som kom ut på svenska för några månader sedan, argumenterar Rosin för att vi går mot ett samhälle dominerat av kvinnor, ett "amazonia" som framtidsforskaren Arne Jernelöv kallat det.
Kvinnor utbildar sig mer, presterar generellt sett bättre i skolan och på universitetet och är inte minst mer flexibla när arbetsmarknaden förvandlas. När maskinerna tystnar och gamla industrier lägger ner är det kvinnorna som hittar nya sätt att försörja sig, medan männen riskerar att hamna allt längre från arbetsmarknaden, resonerar Rosin.
Det är förstås en tillspetsad beskrivning, anpassad för teves debattprogram. Men de underliggande trenderna syns i stora delar av världen.
I Sverige märks det inte bara i flickors bättre skolresultat. Vi ser också hur kvinnorna snabbt blir fler i många tidigare mansdominerade prestigeyrken. Bland 60-åriga advokater och åklagare är 77 procent män, bland 30-åringarna är de 41 procent. Bland läkarna sjunker andelen män från 58 procent bland de äldre till 41 procent i den yngre åldersgruppen. Motsvarande siffror för ingenjörer är 89 procent män bland de äldre och 71 procent bland de yngre. Det kommer långsiktigt att förändra samhället, och minska försprånget män fortfarande har sett till många maktpositioner.
Men i många länder tas denna kvinnliga utbildningsrevolution inte till vara. Stora delar av Europa har, som EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) konstaterade tidigare i år, världens mest välutbildade hemmafruar. Det går inte bara ut över de kvinnor som inte får möjlighet att arbeta och göra sig ekonomiskt oberoende av män, det är också ett enormt samhällsekonomiskt slöseri med kunskap.
OECD har genomfört beräkningar att EU:s BNP skulle kunna öka med inte mindre än tolv procent om kvinnor gavs bättre möjligheter att yrkesarbeta. En nyckelåtgärd är ökad tillgång till barnomsorg. Brist på offentligt subventionerad barnomsorg gör det i dag olönsamt för välutbildade kvinnor i många länder att arbeta efter att de fått barn.
Det är exempelvis den typen av övervägande som ligger bakom Tysklands val att bygga ut barnomsorgen, inspirerat av den svenska förskolan.
Men även om Sverige i många avseenden är en förebild klarar inte heller vi av att fullt ut ta vara på att kvinnor i dag har högre utbildning än män. Det illustreras inte minst av hur 76 procent av föräldraledigheten tas ut av kvinnor, vilket bidrar till att kvinnor halkar efter sett till både karriär, löneutveckling och pension.
Kvinnors utbildningsrevolution och framgångar i yrkeslivet kommer knappast att göra män överflödiga. Däremot innebär det att mannens ställning som samhällelig norm successivt luckras upp, och det är precis vad ökad jämställdhet handlar om.