Läget i östra Ukraina är fortsatt spänt. Enligt nyhetsbyrån Interfax har den ukrainska militären inlett en antiterroroperation i norra Donetsk och risken för en militär konflikt kan inte uteslutas.
Den som vill förstå händelseutvecklingen i Ukraina behöver ha tre saker klara för sig. För det första var Kremls annektering av Krim folkrättsvidrig. Den påstådda folkomröstningen om Krims nationstillhörighet den 16 mars betraktas som olaglig av den europeiska samarbetsorganisationen OSSE och arrangerades i närvaro av 25 000 ryska soldater.
För det andra har Vladimir Putin aldrig accepterat Ukraina som en självständig europeisk stat. Putin betraktar Kiev som "modern av ryska städer" och i sitt tal i duman den 18 mars var Putin tydlig: Ryssland tänker fortsätta att tvinga Ukraina i den politiska riktning som Kreml önskar.
För det tredje är konflikten mellan Ukraina och Ryssland ingen konflikt mellan två jämbördiga parter med ett ömsesidigt ansvar. Det infekterade läget i miljonstäder som Charkiv och Donetsk är framprovocerat av Kreml. De beväpnade milisgrupperna som intagit polis- och myndighetsbyggnader är inga lokala frihetshjältar, utan militärt understödda av Ryssland.
Ockupationerna är en nyckelfaktor i den pågående destabliseringsprocessen. Om Kreml lyckas provocera fram en militär reaktion från den bräckliga övergångsregeringen i Kiev, har Ryssland 50 000 soldater utstationerade vid Ukrainas gräns. När som helst är Kreml berett att "återställa säkerheten", genom att införliva de östra regionerna i den ryska federationen.
"Det här är en kris som i varje tänkbar del är framdriven av Ryssland", konstaterade utrikesminister Carl Bildt i veckan, och Sverige är ett av tre EU-länder som har försvarat Kievs rätt att bruka militärt våld i östra Ukraina.
Men Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk – som vid sitt besök i Donetsk i förra veckan lovade de östra regionerna mer självstyre – är inträngd i ett hörn och inför det planerade toppmötet i Genéve på torsdag har Kreml fått det oförutsägbara händelseförloppet i önskad riktning. Medan det internationella samfundet fortsätter att försöka enas om ekonomiska sanktioner, har Putin kunnat stärka Rysslands geopolitiska ställning.
Därför är Bildts skarpa kritik mot Kreml ännu en påminnelse om betydelsen av ett svenskt Nato-medlemskap. Någon politisk neutralitet existerar inte och ett svenskt-finskt inträde, som Finlands moderata statsminister Jyrki Katainen föreslog den 12 april, skulle innebära att samtliga Östersjöländer garanterade varandra beskydd vid ett ryskt angrepp. Det vore en nödvändig skyddsvall, som höstens Zapad-övning och vårens övergrepp på Ukraina visar behovet av.