Aldrig förr har så många barn varit inskrivna i förskolan. Det visar ny statistik från Skolverket. Hela 84 procent av ett- till femåringarna tillbringar sina vardagar i förskolan och i åldersgruppen tre till fem år är siffran 95 procent. Antalet förskolebarn är numera uppe i nästan en halv miljon, vilket motsvarar Malmös och Uppsalas sammanlagda befolkning.
Ökningen ställer stora krav på kommunerna, och tvärtemot vad man skulle kunna tro har varken den genomsnittliga gruppstorleken eller personaltätheten påverkats av att barnen blivit fler. I höstas gick det i snitt 5,3 barn på varje pedagog och 16,8 barn per grupp.
Statistiken betyder dock inte att allt är frid och fröjd. Visserligen visar Skolverkets föräldraundersökning att nästan 90 procent av föräldrarna överlag är nöjda med sina barns förskola, men den visar också att så många som var fjärde förälder anser att barngruppen är för stor eller att de vuxna är för få. Lika många uppger, enligt en LO-rapport från 2012, att de inte kan arbeta heltid på grund av förskolans öppettider.
Båda problemen måste tas på allvar. Det svenska samhället bygger på att såväl samboende som ensamstående föräldrar kan arbeta heltid, vilket betyder att förskolan måste erbjuda verksamhet som föräldrarna känner sig trygga med, samt ha öppettider som matchar föräldrarnas arbetstider. Och i dag har långt ifrån alla åtta till fem-jobb.
Enligt SCB arbetar nästan 40 procent av löntagarna på kvällar, nätter eller helger – och det är en siffra som stiger. Samtidigt erbjuder bara cirka hälften av landets kommuner barnomsorg på obekväm arbetstid, trots att skollagen fastslår att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg efter behov. Det säger sig självt att det inte är hållbart, i alla fall inte om regeringens mål, att få fler mammor att arbeta heltid, ska bli verklighet.
Därför är det glädjande att antalet kommuner som söker statsbidrag för att kunna erbjuda barnomsorg på obekväm tid – så kallat nattis – ökar. I år har 170 kommuner sökt och beviljats stödet, vilket är en ökning med 27 stycken från i fjol.
Det är dock långt ifrån tillräckligt och det är hög tid att ifrågasätta varför det är frivilligt för kommunerna att erbjuda nattis, medan både förskola och fritids är obligatoriskt, när alla i grunden är till för att båda föräldrarna ska kunna jobba heltid. Om vi vill ha ett samhälle som tillhandahåller service som sjukvård och omsorg dygnet runt, måste vi även ansvara för att folk ska kunna tacka ja till dessa jobb.
Det kommer givetvis att kosta och ett sätt att finansiera den välbehövliga nattisutbyggnaden är att höja maxtaxan. En avgiftshöjning på ett par hundralappar gör det knappast olönsamt att arbeta och står alltså inte i strid med arbetslinjen. Det gör däremot en utebliven satsning på nattis.