Tio kvinnor som har kommit från Somalia får under 30 timmar undervisning i hur det är att starta och driva företag. Gör det någon skillnad för Katrineholm? Svaret är ja.
Projektet Qliv i Katrineholm är ett utmärkt och specifikt projekt. Tanken är att de kvinnor från Somalia som deltar i projektet ska få en grundläggande kunskap om hur det är att driva företag i Sverige. Förhoppningen är att de sedan ska starta en verksamhet, som ger dem försörjning och som ökar deras möjligheter att snabbare bli aktiva aktörer i samhället.
Nu fungerar det inte så att dessa kvinnor omedelbart efter det att projektet avslutats kommer att starta enskilda firmor, handelsbolag eller aktiebolag. Precis som för alla andra som drar igång kommersiella verksamheter kan det ta lite tid innan planerna konkretiseras. Det behövs fortsatt rådgivning och stöttning under den första tiden.
Det finns flera skäl till varför projektet har alla möjligheter att lyckas. Ett är att egen verksamhet ofta är en, trots allt, lättare väg till försörjning än att gå den traditionella vägen via Arbetsförmedlingen för att få ett jobb på en redan kärv arbetsmarknad.
Ett annat skäl är att många som kommer hit från andra länder har erfarenhet av egen verksamhet. Kanske är det stereotypt, men faktum är att småföretagsamheten och entreprenörtänkandet är betydligt starkare i många andra länder än i Sverige. Här har normen under många decennier i stället varit att man ska vara anställd för att ha en säker framtid.
Ytterligare ett skäl är att kvinnor tar ett stort ansvar för sina familjer och i sina hemländer är vana vid att hushålla med knappa resurser. Dessa är inte stora nu heller i det nya landet och det krävs uthållighet innan de genom eget arbete blir större.
Inte heller en låg utbildningsnivå kan sägas vara ett hinder eller en försvårande omständighet för en framgångsrik egen verksamhet. Sveriges främste entreprenör i modern tid, Ingvar Kamrad, är ju inte precis mest känd för att ha den högsta skolningen.
Projektet Qliv drivs av Nyföretagarcentrum i Katrineholm och Ung företagsamhet. Det finansieras av Regionförbundet och länsstyrelsen.
Rent generellt krävs det flera projekt av det här slaget. Nyföretagandet är för dåligt i Katrineholm och i länet. Ungdomarna får en viss stimulans främst genom möjligheten att starta så kallade UF-företag. Glädjande nog får en del av dem blodad tand och fortsätter som företagare.
Det skulle emellertid inte skada om alla ungdomar i skolorna får bättre kunskap om villkoren för egen verksamhet och möjligheterna som ett eget företag erbjuder. Visst – det krävs goda och hållbara idéer och det krävs hårt arbete för att riktigt lyckas.
Men det krävs också när det gäller att få ett jobb på den vanliga och traditionella arbetsmarknaden och göra väl ifrån sig på det jobb man får.