Ett sätt att hålla nere ljudnivån är att hålla nere antalet förskolebarn per rum. Foto:

Det går att sänka ljudet i förskolan

Ledare

Personal inom förskolan har betydligt större risk att drabbas av hörselbesvär, som ljudöverkänslighet och ljudtrötthet, än andra. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Att det finns en risk är i sig inte särskilt konstigt. Enligt mätningar ligger ljudnivån i förskolan ibland i spannet mellan ljudet i en gatukorsning och en motorsåg, och till skillnad från andra yrkesgrupper, som vägarbetare och människor som sitter i öppna kontorslandskap, kan barnskötare och förskollärare inte stänga ute ljud med hörselkåpor. Ett skrik är ofta en varningssignal som betyder att personalen behöver agera och muntlig kommunikation är ett viktigt inslag i den dagliga pedagogiken.

Men det betyder inte att ägarna – kommuner och fristående aktörer – kan rycka på axlarna. Det finns effektiva åtgärder för att få ner ljudnivåerna, utan att tvinga på barn och vuxna hörselskydd.

I måndagens P1-morgon berättar Lotta Grahn, chef på förskolan Skogsgläntan i Örnsköldsvik, att de har fått ner ljudnivåerna genom att ta ett helhetsgrepp i frågan. Sedan ett par år tillbaka har de bland annat ljudabsorberande bord, mycket tyg i lokalerna som mattor och gardiner, ljudabsorbent på väggarna, tassar under stolsbenen och tyg i botten på lådor för leksaker. Dessutom tänker de på hur de delar upp barngruppen i lokalerna, så att antalet barn i varje rum hålls nere, och försöker reglera så att barnen inte pratar i munnen på varandra.

Modellen stöds av en studie från 2010 av Fredrik Sjödin, då doktorand vid Högskolan i Gävle, som dock menar att man även måste ta hänsyn till den enskilda förskolans förutsättningar. Det bästa i en förskola kan vara ljuddämpande bord och tysta leksaker, medan en annan kanske är mer betjänt av vilorum och barnpedagogiska insatser.

Däremot är det, om inte omöjligt, så svårt, att undvika höga ljudnivåer om barngrupperna är stora och personalen få. Insatserna till trots önskar sig Lotta Grahn i första hand mindre barngrupper, i andra högre personaltäthet, och flera förskolor i Eskilstuna får förhoppningsvis snart bådadera.

Nyligen beviljade Skolverket Eskilstuna kommun 30 miljoner kronor i statsbidrag för att från och med i höst minska barngrupperna i 29 förskolor. I samma veva bör även ljudnivåerna mätas och resurser avsättas för att sätta in åtgärder där det behövs.

Det gäller dock inte bara Eskilstuna – utan i hela Sörmland.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

FörskolaKommunalpolitikLedare
Relaterat