Katrineholm utmärker sig på ett negativt sätt i de öppna jämförelser för grundskolan som presenterades i veckan. Men riktigt så illa är det inte.
Det var i tisdags som Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterade de senaste öppna jämförelserna för grundskolan. Den är gjord utifrån resultaten som uppnåddes i den svenska grundskolan under läsåret 2012–2013. I den ranking som åtföljer jämförelserna hamnar Katrineholms kommuns skolor på 282:a plats av landets 290 kommuner. En kommun har inte lämnat några uppgifter varför det är 289 kommuner som rankas.
Jämfört med den ranking som gjordes året dessförinnan har Katrineholms position faktiskt försämrats en aning. Utan att närmare analysera siffrorna kan det emellertid sägas att grundskolorna i Katrineholm inte alls behöver vara så dåliga som den öppna jämförelsen visar.
En anledning till det är att grundskolorna i Katrineholm har fler elever än genomsnittet i landet som under de senaste åren har kommit från andra länder. Skolverket redovisar sedan några år tillbaka resultaten för nyinvandrade elever och det står helt klart att de som kommit till Sverige under de senaste fyra åren har svårt att nå behörighet till gymnasiet. Också de som kommit hit efter skolstart har det tufft att nå gymnasiebehörighet.
Det förtjänar att påpekas att andelen elever som invandrat till Sverige innan de började skolan i stort sett har samma behörighet som svenskfödda elever.
Mot den bakgrunden är den öppna jämförelsen en smula missvisande, då den inte visar den kvalitet som skolorna de facto har. Ändå kan en hel del göras för att förbättra situationen. Det är känt sedan tidigare att Katrineholm har problem med att få tillräckligt många elever behöriga till gymnasiet, medan eleverna i gymnasiet gör bättre resultat.
För att råda bot på den "obalansen" vore det inte fel om mer kraft läggs på åtgärder som både lär eleverna mer och förmår att stimulera dem i skolarbetet. Ett sådant sätt vore att se till att eleverna, särskilt de som nyligen kommit från andra länder, får så kallad läxhjälp.
I Katrineholm är viljan till ideellt arbete stor och det vore både önskvärt och möjligt att bygga upp en stark ideell läxhjälpsverksamhet. Föräldrarna till den här gruppen av elever har inte ekonomiska möjligheter att betala för läxhjälp och få rut-avdrag för kostnaderna.
I det här sammanhanget är det också värt att påtala den positiva betydelse som Matematiklyftet innebär för eleverna i Katrineholms grundskolor. Katrineholm är en av tre kommuner i länet som gått med i denna satsning. Resultaten i form av bättre kunskaper i matematik kommer att visa sig i sinom tid, eftersom det alltid tar tid innan förändringar får genomslag i konkreta skolresultat.
Sammanfattningsvis – skolorna i Katrineholm är inte så dåliga som den öppna jämförelsen visar.