Sex av länets kommuner har anammat Lagen om valfrihetssystem, LOV, när det gäller hemtjänst. Det har medverkat till ökad kvalitet på verksamheten.
I Katrineholms kommun har LOV gällt i tre år. Hittills är det 19 procent av brukarna av hemtjänst som har valt privata alternativ. Mycket tyder på att andelen pensionärer som väljer privata utförare av hemtjänst kommer att öka i takt med att möjligheten blir mer känd och accepterad.
Det ser väldigt olika ut i länets kommuner. Eskilstuna, Flen och Oxelösunds kommuner har inte infört LOV. Av de övriga sex kommunerna är det Trosa och Nyköpings kommuner som har kommit längst sett i förhållande till hur många som har valt privata alternativ. I de två kommunerna har privata utförare hälften av brukarna och kommunerna den andra hälften.
Till och från blir valfrihetsreformen föremål för debatt. I den granskning som Kuriren presenterade tidigare i veckan uppger exempelvis Mikael Edlund (S), ordförande i vuxennämnden i Eskilstuna, att LOV bara kostar mer pengar och inte leder till högre kvalitet.
Det må vara den gällande uppfattningen i Eskilstuna. Fakta talar ett helt annat språk. Enligt den statliga utredning som presenterades i förra månaden har kostnaderna för hemtjänsten ökat med 36 procent i kommuner som inte har LOV, medan de begränsats till 23 procent i kommuner där det finns privata utförare.
Ser man till Socialstyrelsens öppna jämförelser så står det också klart att de som har hemtjänst i kommuner med privata alternativ är mer nöjda med verksamheten än de som bara är hänvisade till kommunens hemtjänst.
97 procent av brukarna i Trosa, där 51 procent av brukarna anlitar privata alternativ, är mycket eller ganska nöjda med verksamheten där. I Oxelösund, där ingen valfrihet råder, är bara 85 procent nöjda, vilket är sämst i länet. Eskilstuna och Flen parkerar på den nedre halvan av detta nöjd-index där Eskilstuna även ligger under genomsnittet i landet.
Detta visar med önskvärd tydlighet att konkurrensen mellan utförarna bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. Med privata utförare på marknaden är det tydligt att den kommunala hemtjänsten måste lägga manken till för att behålla sina brukare. Fakta visar också klart att konkurrensen om brukarna ger en effektivare användning av de ekonomiska resurserna som står till buds.
Då och då hävdas det att konkurrensen pressar personalen. Sett till nöjd-indexet är det emellertid inte något som inverkar på hur brukarna uppfattar kvaliteten.
De privata alternativen har definitivt kommit för att stanna. De kommer att stärkas över tid även i Vingåkers kommun som i dagsläget bara har sex personer som valt ett annat alternativ än det som kommunen erbjuder. Och snart kanske även Flens kommun inser det kloka med att öppna hemtjänsten för konkurrens.