Kritiken mot flygskatten är överdriven, men ett ännu större problem är att en sådan fråga görs till en stor sak medan långt större och besvärligare ekonomiska frågor förbises, både som nyhetsämnen och debattämnen. Foto:

Då bisak blir huvudsak

Ledare
annons

Det står inte rätt till när en i grunden välmotiverad men tekniskt svårhanterlig miljöavgift på flygets klimatskadliga utsläpp upphöjs till en större politisk stridsfråga.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Medan det samtidigt är föga politisk diskussion och obetydlig medierapportering om regeringens missriktade planer på att framtvinga en avveckling av en mycket stor del av Riksbankens valutareserv. Den har Riksbanken byggt upp för att kunna hantera internationella finanskriser, som annars skulle kunna slå hårt mot ett litet, avancerat land som Sverige med en betydande finanssektor.

Det har blivit ett för stort inflytande för informationsstrateger och missnöjeslobbyister – och ett för litet för dem som bryr sig om långtsiktigt hållbar ekonomisk politik. Ett ensidigt fokus på små budgetförstärkningar utan sammanhang kan lätt trycka bort större grepp och bredare reformer – och dessa hamnar då utanför politikens synfält. På liknande sätt kan det bli med uppradandet av relativt begränsade påslag på olika utgifter. De har blivit vanligt att sådana arrangeras för att ge ett jämnt flöde av pressmeddelanden inför vårbudget eller höstbudget.

Sett i ett perspektiv av några årtionden har svensk ekonomisk politik blivit mycket framgångsrik. Inflationsvågen som började på allvar i Västeuropa och Nordamerika för omkring 45 år sedan skadade industriell utveckling och orsakade stora, oförtjänta omfördelningar av resurser. Avindustrialisering, undergrävda offentliga finanser, urspårat skattesystem, dåligt investeringsklimat, fallande penningvärde och stort beroende av fossil energi växte till ett mycket allvarligt hot mot reallöner och social trygghet.

Det finns en rad exempel på länder som inte redde upp liknande situationer och nu har bestående ekonomiska och sociala problem, som Sverige och några länder till tvärtom har lyckats reda upp eller begränsa. Varför dessa allvarliga risker hanterades bättre i Sverige talas det alltför sällan om. I stället är det ett mer eller mindre ständigt och negativt hackande på just sådana reformer och andra krafttag som blev avgörande för framgången och därmed räddade välfärdssamhället: Budgetsanering, effektivisering, sänkta marginalskatter på arbete, pensionsreformen, kärnkraften som trängde bort mängder av fossila bränslen, industriavtalet som hejdade löneinflationen – samt den skickliga hanteringen av två svåra finanskriser.

Det är i det här perspektivet man bör se dagens måttlösa kritik mot obehaget av några hundralappar i miljöavgift, och det samtidiga blundandet för riskerna ifall Riksbanken får sin styrka avsevärt urholkad och inte klarar att stabilisera situationen vid en internationell bankkris.

Det är lätt att kritisera regeringen, och inte minst finansdepartementets försvagade förmåga att höja sig från det ensidigt kamerala till det långsiktigt reforminriktade. Det nuvarande tillståndet i oppositionen är inte heller något glädjeämne.

Men skulden ligger också hos dem som gör det svårt och riskabelt att föra en bättre ekonomisk politik, där skattereformer och beredskap för kriser tryggas i ganska bred enighet. I riskabelt hög grad lyckas nejsägande grupp- och branschintressen göra obekväma ekonomiska beslut politiskt riskabla.

Alldeles för mycket överskuggas en rad ekonomiska risker, inte minst faran av ett snabbt växande låneberg hos privatpersoner. I stället ältas ett fåtal ämnen så mycket att de tar allt syre från andra viktiga delar av samhällsdebatten. Det här beror dessvärre delvis även på en del ledande mediers nyhetsarbete. Det är en förenkling ifall man enbart skyller svårigheten vidta obekväma ekonomiska åtgärder på partier eller regering eller intresseorganisationer.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

BankEkonomiFlygLedarePolitik
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka