I går valdes Andreas Norlén (M) till ny talman med 203 röster mot 145. Foto:

C och L måste ha mer ryggrad

Ledare

Det är inte ofta valet av talman väcker uppmärksamhet. Men i år har varje tur föregåtts av spekulationer, rapporterats i realtid och analyserats av experter.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

När omröstningen ägde rum på måndagen blev det dock inte särskilt dramatiskt. I och med att SD redan på lördagen meddelade att de tänkte stödja Moderaternas – obs: inte Alliansens – kandidat, kunde Andreas Norlén (M) ta hem en enkel seger mot Åsa Lindestam (S), som blev förste vice talman.

Samma sak gällde andre vice, som få brydde sig om förrän Björn Söder (SD) valdes 2014, enligt praxis att uppdraget går till en ledamot från riksdagens tredje största parti. Då var det bara Vänsterpartiet som tog strid genom att begära sluten omröstning, dock utan att det fanns någon motkandidat, och Söder har suttit fyra år på posten.

Det borde han inte ha gjort. Söder var olämplig då – och han är lika olämplig i dag.

Detta poängterades före omröstningen av både Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L). Trots det förespråkade de att deras partikollegor skulle rösta blankt och alltså inte stödja Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve från Sörmland. Nu vann hon ändå och eftersom omröstningen var sluten vet ingen hur varje enskild riksdagsledamot röstade.

Det hade dock varit på sin plats att de borgerliga partierna, och då i synnerhet de liberala, hade varit lika tydliga i sin kritik mot SD och Björn Söder som de rödgröna. Precis som för fyra år sedan var det Vänsterpartiet som tog ledartröjan, nu genom att nominera en egen kandidat. Miljöpartiet ställde sig ganska snabbt bakom förslaget och på måndagsförmiddagen meddelade Socialdemokraternas gruppledare Anders Ygeman att även S tänkte stödja Vänsterpartiet, just med motiveringen att Björn Söder är olämplig.

Det är rätt tänkt. För det finns inte bara en praxis när riksdagen väljer talmanspresidium; att det största regeringspartiet får talmansposten och att de tre viceposterna fördelas till övriga partier i storleksordning. En annan praxis är att talmännen inte bara ska vara respekterade inom sina partier, utan ha stort förtroende i allmänhet, eftersom presidiet representerar hela riksdagen och inte i första hand sina partier.

Det stödet har exempelvis Andreas Norlén, som lyckats skapa bred enighet i KU under mandatperioden. Men det har inte Björn Söder. När Jan Björklund förklarade Liberalernas beslut att inte rösta för Lotta Johnsson Fornarve med att ”det skulle strida mot all konstitutionell praxis”, stämmer det alltså inte.

Nu spelade de borgerligas agerande lyckligtvis ingen roll. Sverige slipper ytterligare fyra år med en sverigedemokrat som andre vice talman, och även om det hade varit bättre att talmanspresidiet valts i blocköverskridande enighet, i stället för under partipolitiskt polariserande, blev slutresultatet bra.

Som det parlamentariska läget ser ut måste dock Liberalerna och Centerpartiet visa betydligt starkare ryggrad under den närmaste tiden. Det håller inte att förhålla sig passiv till Sverigedemokraterna.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

RiksdagenInrikespolitikLedare
Relaterat