En fartblind spiral ger många arenor

Betyder inte att det är kommunens skyldighet att förhindra nederlaget2014-02-19 00:00
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Var spelades fotbolls-EM år 2020? Den frågan kommer vi aldrig att få på framtida tipsrundor. För medan den idrottsintresserade kommer att minnas att vinter-OS 2014 gick i Sotji och att fotbolls-VM samma år avgjordes i Brasilien, är det betydligt svårare att rabbla de 13 europeiska städer där fotbolls-EM spelas om sex år. 24 nationer möts på 13 arenor i lika många länder.

Det är ett smart upplägg, inte minst med tanke på att UEFA delvis motiverar spridningen med att Europa genomgår en ekonomisk kris. I klartext: När många europeiska länders ekonomiska neddragningar känns ända in i märgen på befolkningen, är det inte rimligt att ett eller två länder står för hela EM-notan.

Det betyder dock inte att konceptet där spelarna åker till arenorna, i stället för att arenorna kommer till spelarna, bör reserveras för krissituationer. Det är något vi borde få se mer av, även på nationell nivå.

Under det senaste decenniet har det byggts cirka 40 evenemangsarenor i Sverige (Dagens Nyheter, 15/2). Många har blivit betydligt dyrare än beräknat och notan skickas ofta till skattebetalarna. Enligt Sveriges kommuner och landsting har ny- och ombyggda elitarenor kostat kommunerna över en miljard kronor sedan millennieskiftet. Till byggkostnaderna kommer i regel utgifter för drift och underhåll.

Att arenor poppar upp som svampar ur jorden beror framför allt på två saker: dels vill lokalpolitiker sätta kommunen på kartan, dels ställer specialidrottsförbunden allt högre krav på arenorna. Det är en farlig kombination, som lätt skapar en fartblind spiral, där förbunden skriver kravspecifikationer som skattebetalarna får betala.

Det sista sker inte alltid ofrivilligt. Ett fotbolls-, ishockey- eller bandylag är ofta kommunens stolthet, som många följer i med- och motgång. I den kontexten är det lätt att få för sig att det ingår i välfärdens kärna att laget håller sig kvar i den högre serien. Samtidigt vill vi ju helst inte att Öster ska sjunka längre ner, som en moderat kommunpolitiker i Växjö uttrycker saken.

En degradering vore givetvis tråkig för Östers fanclub, men det betyder inte att det är kommunens skyldighet att förhindra nederlaget. I stället är det hög tid att Idrottssverige tar ett samlat grepp om arenafrågan. Det är inte hållbart att allt fler kommuner förväntas ha arenor som uppfyller specifika krav, bara för att det lokala laget ska spela i elitserien.

En lösning för att få stopp på arenaboomen är att ha fotbolls-EM 2020 som förebild. Elitseriematcherna får helt enkelt spelas på de godkända arenor som finns. En annan lösning är att låta alla lag spela på sina hemmaarenor i befintligt skick. Det som duger för division två kan knappast vara ospelbart i elitserien.