"Vi är fullkomligt avslappnade inför att människor blir snuskigt rika", förklarade den brittiske socialdemokraten Peter Mandelson när Tony Blairs karriär stod på topp i slutet av 1990-talet.
Det säger något om hur tidsandan förändrats när den franske nationalekonomen Thomas Piketty med sin forskning om ökande förmögenhetsklyftor blivit en akademisk superstjärna och på tisdagen drog fulla hus hos Socialdemokraterna i Almedalen.
Den instinktiva reaktionen bland många liberaler, när de konfronteras med Pikettys forskning är dock att slå ifrån sig, på samma sätt som Mandelson. Men den diskussion om ojämlikhet som Piketty hoppas kunna inspirera till, är även relevant för alla som försvarar kapitalismen.
Kapitalismen gör oss rikare, men den leder också till ekonomisk ojämlikhet. Som chefen för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, Markus Uvell, och den S-märkte opinionsanalytikern Carl Melin konstaterar i den nya boken "Innerst inne", finns det emellertid ett brett stöd i Sverige för att människor får bli rika eller skaffa sig höga inkomster genom hårt arbete.
Vetskapen om att vissa människors arbete skapar ett välstånd som kommer de flesta till del, och att det finns goda möjligheter för en själv och ens barn att genom utbildning och arbete skaffa sig en högre inkomst, är det som bär upp stödet för kapitalismen.
Att Piketty fått ett sådant genomslag handlar om just detta. Allt fler människor runt om i världen upplever att de senaste decenniernas tilltagande ekonomiska ojämlikhet inte har något med individuella arbetsinsatser att göra.
Astronomiska VD-löner, som inte går att förklara utifrån det värde en enskild direktör tillför och skyhöga bonusar i en finanssektor vars vinster är helt beroende av de garantier skattebetalarna ställt ut för att rädda bankerna om spekulationerna slår fel, är långt ifrån det som upplevs som rättfärdiga inkomstskillnader.
Sådant äventyrar förtroendet för kapitalismen, vilket långsiktigt vore förödande för oss alla.
Därför måste liberaler försvara kapitalismen mot ojämlikheten, och se till så att det som premieras är arbete och utbildning snarare än politiska kontakter och stora befintliga förmögenheter.
Det handlar om att betona utbildningens betydelse för jämlika livschanser, något som även underströks av Piketty i Almedalen. Att införa en skatt på bankernas vinster, som S nu föreslår, är likaså önskvärt, även om det krävs ytterligare åtgärder för att minska risktagandet i banksektorn och därmed sannolikheten för skattefinansierade räddningsexpeditioner. Men det vore också naturligt att förskjuta skattebördan från människors arbete till fastigheter, arv och förmögenheter.
Att försvara kapitalismen är inget som kan överlåtas till den politiska vänstern.