Hur många barn finns det i en grupp? Hur många barn går det på en pedagog? Båda måtten är relevanta för att mäta kvalitet i förskolan. Foto:

Bättre i förskolan – men inte bra nog

Ledare

Barngrupperna i förskolan fortsätter att minska. Personaltätheten ligger i princip still.

Ledartexten är skriven av tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik.

Det kan utläsas ur Skolverkets senaste sammanställning som presenterades på onsdagen. Variationen mellan kommuner är dock stor och det är inte säkert att det som står i tabellerna är en exakt spegling av verkligheten.

Ta gruppstorleken. Det är ett relevant kvalitetsmått men kan samtidigt vara svårt att greppa och lätt att manipulera.

Ett exempel: I en barngrupp finns 14 barn och 2 pedagoger. I en annan barngrupp är det 18 barn och 3 pedagoger. Vilken situation är bäst?

Det beror på hur man ser det. Personaltätheten i den andra gruppen är högre. Men varje pedagog i den gruppen måste ha en relation med 18 barn, i stället för med 14. Likaså interagerar varje barn i den andra gruppen med 17 barn, i stället för med 13. Fler relationer innebär mer ansträngning för barn och personal, allt annat lika, och smittoriskerna är större i en större grupp.

Samtidigt uppstår frågor hur gruppstorlek ska definieras. Hur stor del av dagen ska barnen befinna sig i de mindre grupperna? Hur ska den fysiska uppdelningen mellan grupperna se ut? Här finns utrymme för glidning och skönmålning.

Därför bör fokus i de här kvantitativa måtten ligga på både gruppstorlek och personaltäthet, det senare mätt hos Skolverket som antal barn per årsarbetare.

I de sörmländska kommunerna ser det väldigt olika ut. Eskilstuna har på pappret haft en stor minskning av barngrupperna. Bara mellan 2016 och 2017 ska de ha minskat från 18,9 till 15,5 barn i snitt.

Förklaringen är att Eskilstuna 2017 ändrade sin metod att rapportera gruppstorlek till Skolverket. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen beskrev man förra året sitt arbetssätt med barngrupper på ett bättre sätt. Om så är fallet kommer utvecklingen med Eskilstunas gruppstorlekar kunna studeras först några år framåt.

Det statsbidrag på nästan 20 miljoner kronor som Eskilstuna fick 2016 för att minska gruppstorlekarna har i alla fall inte satt några avtryck i personaltätheten. Den har minskat från 5,2 till 5,4 barn per årsarbetare.

Riktigt stora barngrupper finns i Katrineholm – 18,8 barn per grupp. 4,5 miljoner från staten 2016 har inte hjälpt märkbart i det här avseendet, även om personaltätheten har förbättrats.

I Vingåkers kommun, som fick 2,4 miljoner från staten, har barngrupperna till och med blivit större, från 15,0 till 15,6 barn,men personaltätheten har ökat även här.

Strängnäs och Flen har både minskat gruppstorlekarna och ökat personaltätheten. Strängnäs fick drygt 8 statliga miljoner kronor till ändamålet medan Flen, egendomligt nog, inte sökte något statsbidrag 2016.

Det tar tid att minska barngrupperna. Mer personal räcker oftast inte utan kräver många gånger även utbyggnad av lokaler. Statsbidraget kan hjälpa, men bara om det används riktat till just det ändamålet, i stället för att strös över verksamheten eller täppa till budgethål.

Sedan bör man komma ihåg att Skolverkets riktmärke för gruppstorlekar är 6-12 barn per småbarnsavdelning och 9-15 barn per avdelning för 4-5-åringar. Dit har alla fem kommunerna en bra bit kvar.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

SörmlandFörskolaKommunalpolitikLedare
Relaterat