I går skrev Katrineholms-Kurirens chefredaktör Elisabet Bäck om det så kallade näthatet. Genom tidningen Expressens försorg har en del av dessa hatfyllda personer avslöjats. Det är bra och viktigt.
Kampen mot rasism och främlingsfientlighet måste alltid föras. Alltför länge har emellertid personer anonymt framfört sitt hat mot invandrare och flyktingar på olika sajter utan att rättsväsendet reagerat. Hatet som framförs är olagligt då åsikterna är hets mot folkgrupp.
Expressens avslöjande av vilka som döljer sig bakom signaturerna har fått polisen att agera. Brotten som hatspridarna begått har börjat utredas. Det är en efterlängtad reaktion av rättsväsendet.
Tidningens avslöjande väcker flera frågor. En av dem är varför. Varför växer den främlingsfientliga och rasistiska opinionen? Runt om i Europa har denna opinion blivit allt starkare och i ett par länder har rent nazistiska partier fått plats i parlamenten. På olika håll i Europa har dessa rörelser också utvecklat och stöttar våldsbenägna grupperingar, som dagligen och stundligen sätter skräck i delar av befolkningen.
Här i Sverige växer det främlingsfientliga Sverigedemokraterna. Flera opinionsundersökningar visar att partiet nu är det tredje största partiet i landet. Partiets rötter är väl kartlagda. En del av partiets politiker har nu avslöjats ligga bakom hatet som sprids. Under den yta, som ständigt poleras av partiledningen för att inte visa några störande fläckar, finns hatet mot dem som kommer från andra ickeeuropeiska länder. Och mot dem som bekänner sig till islam.
Varför har det blivit så? Varför tycks murar än en gång byggas upp som är tänkta att isolera oss från andra och som ställer grupper mot grupper? Varför knoppas nationalismen och patriotismen?
Ett svar kan kanske hittas i den opreciserade tidsandan där individualismen satts i högsätet. Ett annat svar kan vara den långa lågkonjunkturen som följt i skuld- och finanskrisernas spår. Hög arbetslöshet och en påtaglig knapphet på offentliga resurser som säkrar livets nödtorft har bidragit till en jordmån där många letar efter några att lägga skulden på. Lätt, alltför lätt, blir det då de grupper som inte kan försvara sig som drabbas av skuldbeläggningen.
Säkerligen finns det många andra förklaringar. Trender och tendenser i samhället utvecklas i samspel mellan många faktorer som i och för sig inte behöver ha något samband. En sådan faktor kan exempelvis vara allmänhetens låga förtroende för politikerna. Vilket i sin tur riskerar att få dessa att mer och mer anpassa sig till den växande opinionen; en opinion som vill ha enkla svar på komplicerade frågor.
Sådana svar finns inte. Varför det gäller för oss alla att värna diskussionen, vårda demokratin och våga visa empati, förståelse och solidaritet. Bara så byggs ett gott samhälle.