Välj gymnasium, välj att fortsätta till slut

Bland dem som får mångåriga svårigheter att få fast fot i arbetslivet är det mycket vanligt att gymnasiestudier har avbrutits.

Bland dem som får mångåriga svårigheter att få fast fot i arbetslivet är det mycket vanligt att gymnasiestudier har avbrutits.

Foto: Bertil Ericson/TT

Ledare2020-01-14 06:30
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Att välja rätt till gymnasiet går inte alltid i första försöket. Ibland är det bäst att byta inriktning, sikta på rätt mål och lyckas.

Det går inte heller att i 16-årsåldern förutse byten av yrke två eller flera årtionden senare. Teknik och arbetsliv förändras. Men valet som niondeklassare gör nu under vårterminen är i alla fall viktigt.

Det är en stor fördel att verkligen ta sig igenom gymnasiet, fram till slutbetyg. Det är inte bara krav för många fortsatta utbildningar. De som anställer vill som regel helst se något slags utbildning på gymnasienivå. 

Vilken yrkes- eller teoretisk inriktning det är kan vara viktigt på en del håll. Men även annars är slutbetyget ofta tecknet som kan öppna vägen till anställningar, och till de kontakter som kan ge goda omdömen då någon ringer från en senare arbetsplats och frågar.

Komvux, folkhögskolor och andra vidareutbildningar finns. Det går att hitta ny kurs om första yrkesvalet inte var så lyckat eller om gymnasieåren slutat i förtid med avhopp och osäkra ströjobb.

Men mycket kan vinnas i livslön om de omvägarna undviks. Bland dem som får mångåriga svårigheter att få fast fot i arbetslivet är det mycket vanligt att gymnasiestudier har avbrutits.

Det är även viktigt att se upp för att skolarbete kan saboteras av droger. Inte minst cannabis är förrädisk genom att passivisera och försvåra inlärning, med följder både i studier och i arbetsliv.

Vid gymnasievalet kan det vara bra att höra efter vad olika skolor duger till, och inte vara rädd för att korsa kommungränser. Teoretiska program kan vara mer likartade. Men ju mer specialiserade yrkesinriktningarna är, desto större kan skillnaderna vara i chansen att få en anställning där man lär upp sig mer, etablerar sig i ett yrke och får goda inkomster.

På sajten ”Ekonomifakta”, som näringslivsintressen står för, publiceras en ”gymnasiepejl” där det skola för skola, med material från Statistiska Centralbyrån, finns uppgifter om hur väletablerade i jobb de med slutbetyg blivit efter fem och tio år. Där syns en del varnande sakuppgifter, men också resultat som är långt bättre än andra skolor med samma inriktning. I Sörmland är det slående hur bra till efter fem år som elever ligger när deras slutbetyg från industriprogrammet är från Katrineholms Tekniska College (KTC).

Det som gäller där är något det kan vara bra att hålla utkik efter, för den som siktar på industri- och hantverksyrken. Har skolan nära anknytning till och aktivt samarbete med företag i rätt branscher? KTC har funnits i knappt tio år, men mer än 20 företag samverkar nu med kommunen i ett gemensamt ägt yrkesskolbolag.

Skolan i Sverige har vänt uppåt igen efter följderna av felsteg på 90-talet. Gymnasieskolan behöver fortsätta uppåt. Universitet och företag ska inte behöva lära ut sådant som borde varit inlärt redan i gymnasiet.

Elever och lärare kan klara det här. Skolan är och förblir en väg att lyfta sig själv, ekonomiskt och socialt. På det sättet har många lagt svårigheter och hårda levnadsförhållanden bakom sig.