För många unga gymnasister har det senaste skolåret varit väldigt märkligt. Beroende på smittläge har distansstudier i olika grad använts. Många elever börjar tröttna på att plugga på distans. Så låter det bland annat från Strängnäs och Eskilstuna, som EK/ST har berättat på nyhetsplats.
Det finns lärdomar att dra av pandemin. Hur mer nätbaserad undervisning kan användas för att underlätta för elever som behöver särskilt mycket stilla och ro, är en. En annan är hur de digitala kanalerna kan göra det lättare för unga som ofta skolkar att delta i undervisningen hemifrån.
Men för många elever är det tvärtom tungt att inte vara i skolan.
Hälften av tredjeklassarna på Thomasgymnasiet i Strängnäs har fått mindre motivation att plugga under pandemin. Det säger en enkät som eleverna på skolan fick svara på förra veckan. När några strängnäselever blir intervjuade av EK/ST är tristessen tydlig. Också gymnasieeleverna i Eskilstuna börjar tappa suget, berättar Mart Saamel, tillförordnad biträdande chef för gymnasieskolan i Eskilstuna kommun. Från Katrineholms håll konstaterades det i bildningsnämndens årsredovisning i januari att distansundervisningen lett till ökad stress bland gymnasieeleverna (Katrineholms-kuriren 21/1).
Många kan hålla med om att pandemin tär. Antalet sociala aktiviteter har dragits ner till nästan noll. Oron för att bli smittad eller smitta andra, rädslan för att en familjemedlem ska bli arbetslös eller få försämrad hälsa. Sådant påverkar också, kanske i synnerhet, unga människors mående och motivation.
Att i tonåren inte kunna umgås med vänner och skolkamrater är ingen obetydlig uppoffring. De möjligheter till fritidsaktiviteter för ungdomar födda 2002 eller senare som regeringen nyligen öppnat upp kan därför göra en del för unga personers välmående.
Konsekvenserna av att övergå från klassrums- till fjärrundervisning är inte obetydliga. När Thomasgymnasiet jämförde förstaårselevernas slutbetyg de senaste tre åren i svenska, matematik och engelska gick det att se hur betygsnittet sjunkit rejält. I Eskilstuna berättar Mart Saamel att det finns elever som klarar sig riktigt bra med distansundervisning. Andra har det väldigt tufft.
Det kan handla om elever som bor trångt eller har svåra hemförhållanden. De kan behöva vara i skolan för att följa distansundervisningen därifrån. För andra är lärarledd undervisning på plats i skolan i vissa eller flera ämnen nödvändigt. För en del räcker det med extra digitala lektioner.
Lärare och mentorer kan behöva göra tätare uppföljning av elevernas studieresultat. Skolhälsa och kuratorer bör följa upp elevernas hälsa och mående oftare. Enligt en rapport från Skolinspektionen som släpptes i slutet på förra året inventerar många rektorer alla underkända kursbetyg. Vilka ämnen handlar det om? Vilka elevgrupper?
Men hur skolan ska upptäcka elever som under ”normala” omständigheter hade kunnat få högre betyg än godkänt är en svårare fråga. Mycket ansvar ligger på lärare och deras elevkännedom.
För de elever som tar studenten i år har tre av sex terminer påverkats av restriktioner och distansstudier. Deras slutbetyg spelar roll för vilka jobb och utbildningar de kan söka sig till. Det är konsekvenser som de som förespråkar hårdare nedstängningar och tuffare åtgärder bör tänka på.