"Sverige har misslyckats med integrationen". Det har nÀrmast varit ett mantra i politiken de flera Är nu. MÄnga politiker, Àven sÄdana som Àr av sina sunda vÀtskor, har stundvis skrivit under pÄ denna oklara slogan.
Men vad innebÀr integration?
Integration av utrikesfödda kan handla om valdeltagande, föreningsaktivitet eller hur skillnaderna Àr mellan inrikesfödda och utrikesfödda nÀr det gÀller hÀlsa. "Graden" av integration skulle ocksÄ kunna mÀtas i hur stor del av befolkningen som haft en nyanlÀnd person över pÄ fika, eller middag, i hemmet. Det Àr tveksamt om det finns data över det sistnÀmnda. Det Àr tÀmligen svÄrfÄngat.
Nej, nÀr politiker agiterar om integration sÄ Àr det i huvudsak jobben det handlar om. Genom jobb fÄr mÀnniskor inkomst, egenmakt och kan förhoppningsvis hitta mening i det de gör. Det Àr riktiga ambitioner som politiker inte fÄr lÀmna dÀrhÀn.
Samtidigt mÄste beslutsfattare hÄlla sig nÀra verkligheten nÀr de debatterar frÄgan. Vad menar de nÀr de talar om misslyckande? I jÀmförelse med vad och vilket hypotetiskt scenario? DÄ Àr Statistiska CentralbyrÄn (SCB) en viktig kÀlla.
Nyligen presenterade SCB en intressant jÀmförelse av Sverige och genomsnittet för utrikes- och inrikesfödda i EU i jobb, studier och en del annat. Och till skillnad frÄn vad mÄnga fÄtt för sig ser det ganska bra ut för Sverige. Den genomsnittliga sysselsÀttningen i EU bland inrikesfödda var 2021 strax över 74 procent. Bland de utrikesfödda var den lite mer Àn 66 procent. I Sverige var gapet i procentenheter mellan inrikesfödda och utrikesfödda större. Men andelen sysselsatta var högre. 83 procent av de inrikesfödda var i jobb 2021. För de utrikesfödda i Sverige var motsvarande siffra 68 procent.
Det Àr inte fy skam. LÀgg dÀrtill att andelen utrikesfödda i jobb i Sverige har ökat kraftigt de senaste trettio Ären. Detta oavsett om de Àr kvinnor eller mÀn eller om de invandrat till Sverige utifrÄn eller inom EU, eller om de saknar eller har minst en gymnasieutbildning. Det Àr en utveckling som gÀller samtliga utrikesfödda eller sÀrskilt gruppen flyktingar, om man ser till andra siffror frÄn SCB.
Men hur ser det ut med tempot i integrationen? Visst halkar Sverige efter i denna kategorin? Nej inte heller hÀr ser det ut som Sverige sjabblat till det. NÀr SCB jÀmför med EU-snittet presterar Sverige bra ifrÄn sig. NÀr man ser pÄ hur mÄnga i Sverige som kommit i jobb efter mindre Àn tre mÄnader var det 47,7 procent 2021. I hela EU var snittet 35,2 procent.
Nu ska man givetvis förhÄlla sig till dessa siffror som med mÄnga andra Europa-jÀmförelser. Olika lÀnders arbetsmarknader fungerar pÄ olika sÀtt. I en del lÀnder Àr en stor andel av den kvinnliga befolkningen inte i jobb. Det innebÀr alltsÄ att en del lÀnder har en stor del av sin arbetskraft upplÄst i hemarbete, inte sÀllan för att det saknas gemensamt finansierad förskola eller motsvarande system. Men ocksÄ kultur spelar roll.
Och SCB skiljer i den hÀr jÀmförelsen inte heller mellan utrikesfödda och flyktingar. Och det finns skÀl för ledarsidan att Äterkomma till mer detaljerade data i denna frÄga. Den övergripande bilden Àr dock knappast att Sverige "misslyckats".
Visst Àr det sÄ att Sverige, och andra lÀnder, kan och ska bli bÀttre. Men politiker som vill vara seriösa och ta i verkliga problem mÄste börja grÀva dÀr vi stÄr. Inte i ett fiktivt Sverige dÀr "integrationen" gÄr i motsatt riktning Àn önskat.