Skyll inte pandemidöden pÄ vÄra grundlagar

Morgan Johansson, numera justitieminister  – och grundlagsutredare under tiden i opposition – var som bitrĂ€dande socialminister med om att 2003-04 ge smittskyddslagen dess nuvarande utforming.

Morgan Johansson, numera justitieminister – och grundlagsutredare under tiden i opposition – var som bitrĂ€dande socialminister med om att 2003-04 ge smittskyddslagen dess nuvarande utforming.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2020-08-03 18:00
Detta Àr en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion Àr oberoende liberal.

Har effektiva ÄtgÀrder mot pandemin hindrats av att svensk lag inte tillÄtit effektiva ÄtgÀrder? Diskussionen kan behövas, kommissionen som nyss tillsattes kan vÀntas ta upp den.

Men behöver nÄgot göras Àr det inte att riva i grundlag, utan att komplettera vanliga lagar, frÀmst smittskyddslagen. Utrymme för det ges i Regeringsformen. DÀr har riksdagen tagit hÀnsyn just till faran av allvarliga epidemier.

Men en mytbildning om att sjÀlva statsskicket orsakat mÄnga dödsoffer kan vÄllas av en DN-artikel i söndags, av juristprofessorn Joakim Nergelius och nationalekonomen Lars Jonung. Författarna avslutar dock med att de vill varna för ökad maktkoncentration och förhastade lagÀndringar.

Fri- och rĂ€ttigheter som sĂ€rskilt berörs i en pandemi Ă€r rĂ€tten att förflytta sig, mötesfriheten samt skyddet mot pĂ„tvingade kroppsliga ingrepp – som Ă€ven gĂ€ller en del medicinska undersökningar. Men i allt detta fĂ„r inskrĂ€nkningar göras med av riksdagen stiftad lag.

Regeringsformen omöjliggör alltsÄ inte en smittskyddslag som i en mycket samhÀllsfarlig epidemi öppnar för fler och mer ingripande restriktioner Àn de som förutses i nuvarande lag. NÀr den senare antogs av riksdagen 2003 var debatten om smittskydd mycket starkt prÀglad av kritik mot en del tvÄngsÄtgÀrder som varit aktuella under aidsepidemin.

Nuvarande justitieministern Morgan Johansson (S) var dĂ„ bitrĂ€dande socialminister och ansvarade för den första propositionen. En annan coronasjukdom, SARS, hade dĂ„ nyss gett upphov till pandemi. Han hade tillsatt Ă€nnu en utredning, om smittskydd vid mycket samhĂ€llsfarliga sjukdomar.

I riksdagen invĂ€nde frĂ€mst förre socialministern Gabriel Romanus (FP) mot att den biten fattades i den nya lagen. Redan Ă„ret dĂ€rpĂ„ kom dock Ă€nnu en proposition frĂ„n Morgan Johansson. DĂ„ infördes det i dagens lĂ€ge mycket viktiga begreppet ”samhĂ€llsfarlig sjukdom”. Dit hör nu covid 19, SARS, ebola och smittkoppor. Dessa ger utökade befogenheter till smittskyddslĂ€kare och till FolkhĂ€lsomyndigheten.

Men Àr de tillrÀckliga? FrÄgan kan med fog stÀllas. Möjlighet till reserestriktioner mellan landsdelar med olika smittolÀge, liksom obligatorisk provtagning och vaccinering, hör till det som borde övervÀgas. Nuvarande pandemi Àr nog sÄ allvarlig. Men den pÄminner ocksÄ om att juridik, beredskapslagring och annat bör rÀcka Àven för nÄgot vÀrre, sÄsom ett virus med smittsamhet som smittkoppor.

RÀtt utformad Àr en starkare smittskyddslag inget hot mot demokrati och frihet. Samtidigt gör framvÀxten av nya auktoritÀra rörelser det till en viktig sak i alla fria lÀnder att tÀnka pÄ hur hÄllfasta de demokratiska institutionerna Àr. StÄr de pall ifall radikala politiker för en tid kommer Ät makten och dÄ försöker göra sig kvitt spelregler, skydd för rÀttsstaten och medborgerliga friheter?

Mot den bakgrunden Àr en försÄtlig mytbildning, dÀr det svenska statsskicket görs till pandemidödens pÄstÄdda orsak, nÄgot det verkligen gÀller att se upp med.