Donald Trump har hunnit med mycket som förvånat och upprört mera än att kontakta Sveriges statsminister för att påverka ett domstolsärende. Men häktning i Sverige beslutas av domstol. Regeringen har inte med saken att göra.
Även i USA skulle det ses som principvidrigt om presidenten – eller ministrar, ambassadörer och kongressledamöter – tog till påtryckningar mot en av domstol beslutad häktning. Men att en av USA:s rap-stjärnor, Rakim Mayers, med artistnamnet ASAP Rocky, häktades som misstänkt deltagare i en misshandel i Stockholm har fått flera amerikaner uppträda mot bättre vetande. De borde lätt ha kunnat ta reda på att regeringen inte har kommandorätt över domstolarna.
Skuldfråganfinns det inte underlag att bedöma än. Det cirkulerar avsnitt ur videofilmer. Men helhetsbilden, alla vittnesmål, filmsekvenser och kanske annat material, är inte känd. Domstolen såg så mycket substans i misstanken att det möjliggjorde häktning. Grunden var risken att artisten lämnar landet innan rättegången. Försvårande av utredningen eller nya brott är det inte fråga om. Men möjligheten att artisten hittar sätt att snabbt lämna landet är svår att bortse från.
Här finns en stor skillnad mellan svensk juridik och den i USA.
Där hade domstolen kunnat föreskriva ett belopp som borgen, som Rakim Mayers skulle fått deponera, och förlora om han smet. Det finns starka principiella skäl för den svenska ordningen, hur ovan den än känns för dem som är vana vid att brottsmisstänkta med etablerad ställning i samhället får deponera pengar för att slippa häkte. Likhet inför lagen upprätthålls bättre när enbart häktningsskälens styrka avgör, inte ekonomisk förmåga att ställa borgen.
Om häktning finns en helt annan diskussion i Sverige. En utredning kom med förslag 2016, efter kritik mot att en del häktningar blivit för långa och mot strikta förhållanden även för unga häktade. Men att rap-stjärnan satts i häkte har inget med de frågorna att göra. I hans fall är det en rätt kort häktning. Att undantag inte görs för rika, berömda personer bör ses som självklart.
Att en del andra häktningar blivit onödigt långa är dock ett reellt problem. Det är viktigt att de kriminaltekniska resurserna blir tillräckliga för att utredningar inte ska bli onödigt försenade i väntan på provsvar.
Men det bör också inses vilken avvägning det handlar om. Häktning är en långtgående åtgärd, men ett nödvändigt redskap, inte minst då kriminella nätverk och brottsutredningar berör flera länder. Metoden att undvika alltför lång häktning eller onödigt hårda restriktioner är främst att domstolar gör återkommande prövning av om skälen fortfarande är starka nog.
En del andra länders regler om längsta tillåten häktningstid har förespråkare inte minst bland advokater. Med en sådan tidsgräns är dock risken att advokater i komplicerade brottsmål med förgreningar utomlands gör försök att förhala både vittnesförhör och internationell rättshjälp.
Tvångsmedlen ska inte bli hårdare än nödvändigt. Men de måste kunna vara hårda nog mot hänsynslös och välorganiserad brottslighet. Det ändras inte för att en kändis blir häktad, eller att USA:s president lägger sig i.