En Àlg blir pÄkörd av ett tÄg. En örn kommer och Àter av den döda Àlgen. Ett annat tÄg kommer, örnen hinner inte undan, trÀffas av tÄget och dör.
Som tidningen berĂ€ttar pĂ„ nyhetsplats gĂ„r det ofta till pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet â förhĂ„llandevis ofta i Sörmland. TĂ„g Ă€r ett stort hot mot kungs- och havsörnar.
Ărnarna finns pĂ„ Sveriges rödlista men befinner sig inte pĂ„ den kritiska Ă€nden av den. Dock kan det förĂ€ndras fort eftersom populationerna Ă€r smĂ„ â ett par tusen av varje â och kĂ€nsliga, som Navinder Singh, forskare pĂ„ Sveriges lantbruksuniversitet, sĂ€ger.
De förökar sig lÄngsamt och blir könsmogna först vid fem Ärs Älder. Om vuxna örnar blir pÄkörda och dör i stor utstrÀckning kan populationerna krascha.
Det vore inte bara trĂ„kigt ur upplevelsesynpunkt att inte lĂ€ngre se dessa fĂ„glar. Ărnarna Ă€r sĂ„ kallade toppredatorer vars försvinnande skulle rubba hela ekosystemet. De dĂ€ggdjur och fĂ„glar som örnen Ă€ter kan öka i antal, trĂ€nga ut arterna under sig och sĂ„ vidare. I förlĂ€ngningen kan den typen av rubbningar hota tillgĂ„ngen pĂ„ sĂ„dant som Ă€r viktigt för mĂ€nniskan som vatten, föda, brĂ€nsle, byggmaterial.
Samtidigt Àr det just mÀnniskan som orsakar rubbningarna genom sin pÄverkan pÄ miljön, i det hÀr fallet genom sin bosÀttning och sÀtt att resa. Som tidningen visar blir, föga förvÄnande, flest örnar ihjÀlkörda pÄ platser dÀr det bor mest folk och dÀr det gÄr mÄnga tÄg.
Men det kan Ă€ven bero pĂ„ att vissa jĂ€rnvĂ€gspartier Ă€r mindre bra byggda ur olyckssynpunkt. SĂ„ tycks det vara pĂ„ strĂ€ckan mellan Högsjö i VingĂ„kers kommun och Kilsmo i Ărebro kommun.
Lyckligtvis gÄr det att göra nÄgot Ät saken. Det handlar om förhÄllandevis smÄ belopp för att bygga viltstÀngsel och viltpassager sÄ att Àlgar och rÄdjur inte springer ut pÄ tÄgspÄren. Förutom att vara ett sÀtt att hantera de stora frÄgorna, som artbestÄnd, Àr det Àven ett sÀtt att minska direkta kostnader som pÄkörningarna av framför allt stora djur orsakar. Det gÀller bara att fÄ in dessa samhÀllsekonomiskt lönsamma investeringar i frÀmst Trafikverkets olika budgetar.
Detta gÀller Àven vÀgar. HÀr bör man dock tÀnka sig för. VÀgarna Àr mÄnga och man bör se till att instÀngsling inte helt Àndrar djurens rörelsemönster och dÀrmed skapar fler problem Àn det löser. Viltvarningssystem kan vara ytterligare en metod, samtidigt som man alltid kommer till en punkt dÀr ytterligare investeringar mot viltolyckor blir svÄrmotiverade i relation till annat. Det som inte kan byggas bort fÄr helt enkelt hanteras med bÀttre trafikvett hos bilförare.