Med bättre tillgång till kunskap är risken mindre att göra misstag eller missa det väsentliga. God statistik och seriös forskning är även i politiken till mycket stor hjälp, även om de aldrig kan ersätta demokratiska värderingar, eller gott omdöme och riktigt folkvett.
Det är viktigt att inte ge efter för den vilja som ofta finns att inte lyssna när forskningsresultat är obekväma.
Klimatforskningen är till exempel utsatt för ovanligt mycket misstänkliggöranden och rena förnekanden.
Men det här är också bra att minnas: Vare sig användbar statistik, eller forskningsresultat som underlättar för väljare och folkvalda, är självklarheter. De är beroende av ett fritt samhällssystem, där resultaten blir allmänt tillgängliga och kan diskuteras kritiskt för att hålla uppe kvaliteten och skilja det betydelsefulla från det felaktiga eller irrelevanta. På många områden finns därtill ett ömsesidigt beroende. Hur det möjliggörs att användbar statistik blir tillgänglig kan avgöra vad forskningen kommer åt att undersöka och var resultat kan bli viktiga för sjukvården eller för ekonomi, arbetsmarknad och socialpolitik.
Här ses med rätta Sverige som ett av föredömena. Senast framhölls det i en diskussion i Österrike om möjligheterna till forskning med användning av offentliga myndigheters register. Sverige och Danmark, samt USA och Frankrike, nämndes som goda exempel – register med personuppgifter som inte är öppna för allmän insyn görs tillgängliga för vetenskapliga undersökningar. Då förbättras möjligheterna att nå resultat som kan belysa om vetenskaplig evidens finns för att vissa medicinska behandlingar, eller arbetssätt eller regler inom socialt arbete, ger meningsfulla resultat.
Det är riktigt att Sverige jämfört med en del andra länder är ett föredöme på det här området.
Detta har två grundläggande orsaker. En är den svenska offentlighetsprincipen. En annan är den starka svenska traditionen i att bygga upp offentlig statistik av hög kvalitet.
Båda vilar på en grund lagd redan under 1700-talets frihetstid. Då knöt riksdagen samman tryckfrihet och offentlighetsprincip. Föregångaren till Statistiska Centralbyrån grundades, och en heltäckande folkbokföring – en nödvändighet för mycket annan statistik och forskning – infördes.
Den traditionen har en del gapande luckor, men i stort har den målmedvetet vårdats och förstärkts, särskilt under 1900-talet. Den är en del av det utmärkande för det svenska samhällssystemet, och har bidragit till både kvaliteten i förvaltningen och styrkan i den frihetliga politiska kulturen.
Sådana som varit mest högröstade i att påstå sig vara blågult nationella har ofta samtidigt varit likgiltiga, okunniga eller till och med fientliga just till sådana svenska institutioner och lagar som i hög grad förtjänar att vara föredömen för andra länder. Dit hör tryckfrihetsförordningen, men också en stark statistikkultur.
När figurer som Donald Trump och Boris Johnson för en tid kan nå höga maktpositioner, med demagogi, bluff och ibland ohöljt vetenskapsförakt, ska vi vara noga med att vårda allt som stärker det öppna och demokratiska samhället. Till detta hör även att politiken kan ha hjälp av både en fri forskning och gedigna faktaunderlag.