I grundskolan läggs bottenplattan för barns framtid. Den sociala kompetensen som kan utvecklas där är inte oviktig. Här hittar barn nya sammanhang och intressen. Samtidigt ska lärandet stå i centrum. Att kunna läsa och skriva, eller för den delen kunna grundläggande matematik, är förutsättningar för att ta till sig ny kunskap om världen och att göra sin egen röst hörd. Sådant är gynnsamt också för ett levande demokratiskt samtal. Deltar fler i debatten kan argumenten skärpas och bättre beslut fattas. Dess ekonomiska fördelar för individ och samhälle är också stora.
Därför är den diskussion om digitala verktyg i skolan som åter väckts betydelsefull. Tillvaron blir alltmer digitaliserad. På arbetsplatsen, i transportsystemen, i administration och mycket annat. Då går det inte att helt utesluta lärande med verktyg i skolan. Barn behöver också lära sig hantera dessa verktyg på ett klokt vis.
Men kritiken mot digitaliseringen av skolan som skolministern Lotta Edholm (L) lyfte på Expressens debattsida nyligen är dock riktig. Det finns faror med att rakt av byta fysiska böcker mot digitala läromedel. Med den nya regeringen ska det bli mer fokus på böcker och mindre på läsplattor, var hennes besked.
Gott så. Lärare och andra har vittnat om hur det alltför ofta blivit tvärtom. Många skolor har för ofta fått prioritera bort fysiska böcker, ibland för budget, andra på grund av ideologi eller att det är praktiskt. Det är trots allt lättare för elever att bära med sig en läsplatta eller dator, istället för att dra runt på tre-fyra, kanske fem eller fler läroböcker. Samtidigt kan digitala verktyg eller läsplattorna också bli mer av en distraktion än en tillgång.
Det finns även, som Edholm tar upp, risker för barns lärande med att förlita sig mer på paddorna än böckerna. I den sammanställning av skolforskning Edholm själv refererar till från Skolverket 2018 drogs slutsatsen att läsförståelsen ökar när man kan hålla i boken, inte bara läsa den på en skärm. I en av studierna uppmärksammade man även att lästempot skiftade mellan bok och skärm. Skärmläsarna hade läst snabbare, men kom inte ihåg lika mycket information som bokläsarna. Ska digitala verktyg användas bör det ske tillsammans med en lärare som vägleder och stöttar, konstaterar Skolverket i sin sammanställning. Ålder spelar också roll, det är klart. Behovet av stöd blir särskilt högt bland de yngre.
Inte heller ska man underskatta betydelsen av att kunna skriva med penna. Elever som antecknar det de läst för hand, även de som läser på skärm, tar till sig informationen lättare. Bäst är det om de yngre eleverna får mer tid för sådant, och pillar mindre på paddor. De lagstiftare, kommunpolitiker och skolföretag som gjort att det blivit mer av det omvända har skäl att fundera om och förklara varför.