Skotten i Ă dalen 1931, dĂ„ fem demonstranter sköts ihjĂ€l av inkallad militĂ€r, har aldrig riktigt slutat att pĂ„verka den svenska samhĂ€llsdebatten Ăn i dag finns ett förbud för polisen att be militĂ€ren om hjĂ€lp i situationer dĂ€r Försvarsmaktens personal skulle behöva anvĂ€nda vĂ„ld eller sjĂ€lva bli utsatta för vĂ„ld.
LÀnge var det otÀnkbart att ens föreslÄ en uppluckring av dessa regler.
Men 2006 trĂ€dde en lag i kraft som reglerar âFörsvarsmaktens stöd till Polismyndigheten och SĂ€kerhetspolisen vid terrorismbekĂ€mpning i form av insatser som kan innebĂ€ra anvĂ€ndning av vĂ„ld eller tvĂ„ng mot enskilda.â
FrÄn vÀnster till höger i politiken var man överens om att detta var ett sÀrskilt undantag. UtgÄngspunkten var fortsatt att militÀren inte ska fÄ anvÀnda vÄld mot den egna befolkningen i fredstid.
Men nu överger allt fler partier denna linje.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Ă kesson var tidigt ute. Redan 2018 försökte han fĂ„ gehör för ett förslag att militĂ€ren skulle skickas i svenska förorter exempelvis i samband med upplopp. DĂ„varande statsminister Stefan Löfven (S) stĂ€ngde inte dörren för förslaget. Men det gjorde hans justitieminister Morgan Johansson (S). Ăven M-ledaren Ulf Kristersson avvisade förslaget: Blanda inte samman militĂ€r och polisâ konstaterade han dĂ„.
2023 har bÄde S och M Àndrat sig.
S-ledaren Magdalena Andersson föreslÄr att militÀren ska kunna hjÀlpa polisen med fler uppgifter, exempelvis bevakning av byggnader (DN 28/9).
Under sitt tal till nationen under torsdagskvÀllen öppnade statsminister Ulf Kristersson för militÀr medverkan i polisiÀra uppgifter.
Beskeden frÄn Kristersson och Andersson ska ses i ljuset av vad de Àr: Ett försök att verka handlingskraftig som politiker.
Arbetet för att stĂ€vja gĂ€ngkriminaliteten, skjutningarna och sprĂ€ngningarna Ă€r primĂ€rt polisens ansvar. Hittills har deras arbete inte imponerat, trots goda förutsĂ€ttningar pĂ„ pappret. FrĂ„n 2017 till och med 2024 ökar Polisens anslag med 18,1 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning av anslagen med 80 procent. Enligt polisens prognos kommer antalet anstĂ€llda ha ökat med drygt 10 000 personer mellan 2015â2024.
ĂndĂ„ lyckas polisen varken fĂ„ stopp pĂ„ gĂ€ngkriminaliteten eller bekĂ€mpa vardagsbrotten (mĂ€ngdbrotten) som stĂ„r för mer Ă€n 80 procent av de anmĂ€lda brotten. Tidigare i Ă„r levererade Riksrevisionen dĂ€rför svidande kritik mot Polisens sĂ€tt att organisera sin verksamhet.
Men i stĂ€llet för att krĂ€va att polisen faktiskt gör sitt jobb â famlar politikerna efter andra till synes snabbare lösningar.
Det som nu diskuteras Àr troligen specialuppgifter som Àr förenliga med dagens regler, att försvaret exempelvis bistÄr med teknisk kunskap. Men bollen Àr ÀndÄ i rullning. Kraven pÄ att militÀren ska anvÀndas i fler sammanhang lÀr inte avta. Trycket pÄ regeringen kommer att öka.
LÀrdomarna frÄn à dalen Àr Ànnu giltiga. Soldater har inte rÀtt utbildning och kompetens för att ta över polisens uppgifter. Ulf Kristersson hade rÀtt 2018: MilitÀr och polis ska inte blandas samman.