Just nu finns ingen ny antibiotika i sikte. Det fick Aktuellts programledare, Jon Nilsson, att pÄ mÄndagskvÀllen utbrista: Fler kommer helt enkelt att dö?
â Det finns en stor risk för det, svarade Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vĂ„rdhygien vid FolkhĂ€lsomyndigheten.
Varken frÄgan eller svaret Àr tagna ur luften. WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de tio största globala hoten mot mÀnniskors hÀlsa och har tillsammans med andra organisationer utlyst en internationell antibiotikavecka, som pÄgÄr just nu.
Ăven siffrorna talar sitt tydliga sprĂ„k. Cirka 700 000 personer, varav 160 i Sverige, dör pĂ„ grund av antibiotikaresistens varje Ă„r. 2050 kommer siffran att vara uppe i tio miljoner, förutsatt att inget hĂ€nder.
Vidare pÄverkas ekonomin. I Sverige kan det, enligt FolkhÀlsomyndighetens berÀkningar, handla om nÀstan 16 miljarder kronor till 2050, vilket visar pÄ likheter mellan antibiotikaresistens och klimatförÀndringar.
Eftersom hela vÀrlden drabbas samtidigt behöver bÄda frÄgorna lösas globalt. I bÄda fallen bör enskilda lÀnder gÄ före, satsa pÄ forskning, vÀrna internationella samarbeten och rikta bistÄndet.
Samtidigt mÀrks en vÀsentlig skillnad. Medan det finns flera alternativ till fossila brÀnslen, saknas substitut till antibiotika, vilket ringar in problemet.
Under Ärens lopp har mÀnniskor och djur anvÀnt antibiotika i tid och otid, men till sist kom evolutionen i kapp. Flera bakterier har lyckats anpassa sig och blivit immuna, vilket gör att dagens lÀkemedel inte biter pÄ dem.
Om det dÄ inte finns helt ny antibiotika, vilket det inte har gjort pÄ cirka 30 Är, saknar mÀnskligheten starka muskler. DÀrmed blir infektioner svÄrare eller omöjliga att bota, eftersom sjukvÄrden Àr beroende av effektiv antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar och transplantationer.
Det Ă€r dĂ€r vi befinner oss i dag. Och Ă€ven om Sverige har ett ganska gynnsamt lĂ€ge, med förhĂ„llandevis fĂ„ dödsfall, finns det mer att göra. Enligt allmĂ€nlĂ€karen Anna-Lena FastĂ©n vid "Strama â Samverkan mot antibiotikaresistens" Ă€r det bara tvĂ„ regioner â JĂ€mtland och VĂ€sterbotten â som lever upp till det nationella mĂ„let: 250 antibiotikarecept per tusen invĂ„nare och Ă„r, vilket visar att det gĂ„r att minska anvĂ€ndningen ytterligare (P1-morgon, 18/11).
DÀrutöver Àr lösningen offentligt finansierad forskning. Under de senaste dagarna har flera sakkunniga Äterkommit till att intresset för att ta fram ny antibiotika Àr begrÀnsat inom lÀkemedelsindustrin, eftersom satsningen sannolikt skulle bli dyrare Àn de berÀknade intÀkterna, med tanke pÄ att framtidens antibiotika mÄste anvÀndas sparsamt och vid korta behandlingar.
Samtidigt finns det pengar inom EU för forskning, och med tanke pÄ att över 33 000 mÀnniskor i Europa dör varje Är, pÄ grund av antibiotikaresistenta bakterier, Àr det svÄrt att tÀnka sig ett lÀmpligare ÀndamÄl. EU:s föregÄngare grundades för att rÀdda liv.