NĂ„gra konstverk invigdes och presenterades i Katrineholm i helgen.
Det ena konststycket var "Krets" av konstnĂ€ren Sirous Namazi . Detta fĂ€rgglada konstverk kan man besöka pĂ„ Stortorget och Ă€r en gĂ„va frĂ„n den numera nedlagda men anrika köpmannaföreningen Katrineholm handel. Det var en installation som togs emot med ett leende av mĂ„nga invĂ„nare. Det andra heter âJag Ă€r ljusetâ av Ulrika Sparre. Konstverket Ă€r placerat vid cykel- och gĂ„ngvĂ€gen pĂ„ vĂ€g mot StensĂ€ttersskolan intill BievĂ€gen.
à sikterna om dessa konstverk kommer givetvis vara olika. En del kommer Àlska dem. Andra kommer att vara skeptiska. SÄ ska det ocksÄ vara. Inte all konst kan uppskattas av alla. MÄnga behöver ocksÄ inse att konsten, Àven den kommunala, mÄste fÄ ta sig olika sorters uttryck. Den ska inte vÀljas utifrÄn nÄgon inbillad majoritets Äsikter eller politikers styrmani.
DÀrför finns det skÀl att se över Katrineholms beslutsgÄng för val av kommunkonst.
Mycket av den konst som invigts de senaste Ären i Katrineholm har ingÄtt i bygg- och renoveringsbudgetar. Likt mÄnga andra kommuner avsÀtter Katrineholm omkring en procent av de totala byggkostnaderna till just konst. Det Àr en procentsats som givetvis kan diskuteras, sÀrskilt vid stora och dyra byggen. Men pÄ det stora hela handlar det inte om mycket pengar. Konsten ska förgylla katrineholmarnas tillvaro en lÀngre tid. I andra fall handlar det om konst som finansieras direkt av kulturförvaltningens konstbudget som uppgÄr till ungefÀr en halv miljon kronor Ärligen.
Detta Ă€r de ekonomiska ramarna för besluten. Valet av konsten faller sedan pĂ„ en jury bestĂ„ende av olika konstkunniga inifrĂ„n förvaltningen, men ocksĂ„ externa experter â inte sĂ€llan sörmlĂ€ndska sĂ„dana. Ăven chefer frĂ„n de verksamheter dĂ€r konsten ska placeras deltar. Det kan vara en rektor eller bossen pĂ„ ett Ă€ldreboende. Men ocksĂ„ underhĂ„llsansvariga Ă€r med och bestĂ€mmer. Allt gott dĂ€r.
Men pÄ listan bland medbeslutande jurymedlemmar finns ocksÄ Katrineholms kulturnÀmndsordförande. Under lÄng tid har det dÄ varit Cecilia Björk (S). Det Àr en ordning som behöver förÀndras.
Ingen skugga ska fall över Björks insatser i kulturnÀmnden. Hon har haft stor betydelse för Katrineholms kulturliv. Inte heller Àr det fel att nÀmnden har en viss insyn i beslutsprocesserna vid val av konst. Det handlar trots allt om kommunala pengar. Men politiken bör inte ha beslutsrÀtt om vilken konstnÀr eller konstverk som vÀljs. Ska representanter ur kulturnÀmnden delta i konstvalen bör de inte har nÄgon röstrÀtt i juryn.
Ordningen underminerar hela tanken om att konsten ska vara fri frÄn politikens pekpinnar. Det sÄ kallade "armlÀngds avstÄnd" i kulturpolitiken Àr en viktig princip att hÄlla pÄ. Annars öppnar det för en hel del otrevligheter. Risken Àr att oförstÄndiga politiker tar över rodret i kulturnÀmnden. Och i förlÀngningen ocksÄ fÄr inflytande över Katrineholms konst. Katrineholms kommun behöver Àndra detta omgÄende.
Redan i dag har vi partier som vill styra kultur och konst för sina egna politiska syften. SD, som utmÀrker sig mest i denna kategori, pratar ofta om att konsten och kulturen ska verka för nÄgon inbillad "nationell sammanhÄllning" och uttrycker ett motstÄnd till mÄngfald och olikheter. Skulle den sortens idéer fÄ fÀste i kulturpolitiken vore det ett verkligt stryptag pÄ den kulturella och konstnÀrliga friheten.
Konst och kultur mĂ„ste vara fri frĂ„n politisk styrning. Ăven nĂ€r den bekostas med skattepengar.