Ett fritt och frodigt nÀringsliv. Utan det blir fattas mÄnga kronor till vÄrd, skola, omsorg. DÀrför Àr det logiskt att kommuner jobbar för att förbÀttra det lokala företagsklimatet.
Nu Àr inte företags Äsikter det enda som mÀter företagsklimatet i en kommun. Men deras uppfattningar kan vara nyttiga. I sÄdana fall kan det vara bra att luta sig mot arbetsgivarorganisationen Svenskt nÀringslivs företagsklimatrankning. Och för Katrineholms del Àr den sammantagna bilden att det gÄr riktigt bra för kommunen. Det kunde man lÀsa om i tidningen nyligen.
PÄ en skala frÄn 1 till 6 har svenska företagare fÄtt betyga sin kommun som företagarstad. Och för Katrineholm Àr det sammanvÀgda resultatet 3,88. Det ligger en bit över det genomsnittliga betyget pÄ det lokala företagsklimatet i Sverige: 3,46. Och Katrineholm har hÄllit sig över rikssnittet i ett decennium.
Men det har inte alltid sett sÄ hÀr bra ut. Enligt Svenskt NÀringsliv lÄg Katrineholm nere pÄ plats 285 av 290 kommuner, för sisÄdÀr 25 Är sedan. Nu ligger kommunen pÄ rankning 53. Det Àr ett gigantiskt kliv. Och sedan 2015 har kommunen lyft sig över 70 steg. Av det som Àr viktigt för företagare verkar kommunen göra en hel del av det.
HÀrligt! Samtidigt fÄr det inte leda till att kommunen slappnar av, inte i förvaltningen, inte i politiken, inte i nÀringslivet.
NÀr företagare Àr i kontakt med tjÀnstemÀn ska de bemötas vÀl och korrekt. Information som lÀmnas ut ska vara rÀtt och riktig. HandlÀggningstider för tillstÄnd fÄr inte vara lÀngre Àn nödvÀndigt. Annars riskerar investeringsvilja och entreprenörsanda kvÀvas. Förvaltningens instÀllning bör vara att det ska vara lÀtt att göra rÀtt. Samtidigt ska man minnas att mycket av ett företags förutsÀttningar regleras av riksdagen, inte kommunen.
Sedan ska man inte övertolka resultaten. Nöjda företag behöver inte betyda att kommunen gör rÀtt rakt igenom. Företag ska behandlas rÀttvist, och det Àr bÀttre med flexibilitet Àn fanatisk fyrkantighet. Men inte alla företags önskemÄl Àr rimliga och ska inte uppfyllas. Smidigt Àr en sak, fjÀskigt en annan. Företagare ska inte förvÀnta sig bjudmiddagar, vinluncher eller att kommunen ska rulla ut röda mattan för dem.
Och ska kommunen ÀndÄ bjuda företag, topptjÀnstemÀn och politiker till nÀringslivsmöten av olika slag bör det vara utan alkohol. Skumpabjudande och ölsörplande gynnar inte nÀringslivet. Det försvÄrar för de företagare, tjÀnstemÀn och politiker som inte trivs i alkoholstinna miljöer att delta pÄ dessa möten.
Inte heller ska företag fÄ sÀrskild behandling. I Katrineholm finns ett kommunalt nÀringslivsrÄd vars roll Àr oklart. Man fÄr anta att det Àr för att verka för ett bÀttre företagsklimat i kommunen. Men ÀndÄ bestÄr rÄdet frÀmst av företagare vars röst redan hörs lÄngt och ofta i kommunen. Var Àr de företag som inte syns eller hörs lika mycket, eller för den delen, var Àr smÄföretagen? NÀringslivsrÄdet bör, om det ens ska finnas, ha plats för fler sorters företagare.
Katrineholms positiva resultat Àr vÀrda att fira. Men kommunen har mycket kvar att göra.