Ett fritt och frodigt näringsliv. Utan det blir fattas många kronor till vård, skola, omsorg. Därför är det logiskt att kommuner jobbar för att förbättra det lokala företagsklimatet.
Nu är inte företags åsikter det enda som mäter företagsklimatet i en kommun. Men deras uppfattningar kan vara nyttiga. I sådana fall kan det vara bra att luta sig mot arbetsgivarorganisationen Svenskt näringslivs företagsklimatrankning. Och för Katrineholms del är den sammantagna bilden att det går riktigt bra för kommunen. Det kunde man läsa om i tidningen nyligen.
På en skala från 1 till 6 har svenska företagare fått betyga sin kommun som företagarstad. Och för Katrineholm är det sammanvägda resultatet 3,88. Det ligger en bit över det genomsnittliga betyget på det lokala företagsklimatet i Sverige: 3,46. Och Katrineholm har hållit sig över rikssnittet i ett decennium.
Men det har inte alltid sett så här bra ut. Enligt Svenskt Näringsliv låg Katrineholm nere på plats 285 av 290 kommuner, för sisådär 25 år sedan. Nu ligger kommunen på rankning 53. Det är ett gigantiskt kliv. Och sedan 2015 har kommunen lyft sig över 70 steg. Av det som är viktigt för företagare verkar kommunen göra en hel del av det.
Härligt! Samtidigt får det inte leda till att kommunen slappnar av, inte i förvaltningen, inte i politiken, inte i näringslivet.
När företagare är i kontakt med tjänstemän ska de bemötas väl och korrekt. Information som lämnas ut ska vara rätt och riktig. Handläggningstider för tillstånd får inte vara längre än nödvändigt. Annars riskerar investeringsvilja och entreprenörsanda kvävas. Förvaltningens inställning bör vara att det ska vara lätt att göra rätt. Samtidigt ska man minnas att mycket av ett företags förutsättningar regleras av riksdagen, inte kommunen.
Sedan ska man inte övertolka resultaten. Nöjda företag behöver inte betyda att kommunen gör rätt rakt igenom. Företag ska behandlas rättvist, och det är bättre med flexibilitet än fanatisk fyrkantighet. Men inte alla företags önskemål är rimliga och ska inte uppfyllas. Smidigt är en sak, fjäskigt en annan. Företagare ska inte förvänta sig bjudmiddagar, vinluncher eller att kommunen ska rulla ut röda mattan för dem.
Och ska kommunen ändå bjuda företag, topptjänstemän och politiker till näringslivsmöten av olika slag bör det vara utan alkohol. Skumpabjudande och ölsörplande gynnar inte näringslivet. Det försvårar för de företagare, tjänstemän och politiker som inte trivs i alkoholstinna miljöer att delta på dessa möten.
Inte heller ska företag få särskild behandling. I Katrineholm finns ett kommunalt näringslivsråd vars roll är oklart. Man får anta att det är för att verka för ett bättre företagsklimat i kommunen. Men ändå består rådet främst av företagare vars röst redan hörs långt och ofta i kommunen. Var är de företag som inte syns eller hörs lika mycket, eller för den delen, var är småföretagen? Näringslivsrådet bör, om det ens ska finnas, ha plats för fler sorters företagare.
Katrineholms positiva resultat är värda att fira. Men kommunen har mycket kvar att göra.