Pengar i handen i dag kan ha en baksida. Det blir sÀmre eller mindre med nÄgot viktigt, lÀngre fram i tiden.
SÄ Àr det med fossil energi, som ibland dessutom hÀnger ihop med priserna pÄ att förbruka Àven annan energi. Ska vi ta oss loss ur det alltför stora och farliga beroendet av fossila brÀnslen sÄ behöver det slÄ igenom i de priser som pÄverkas av vad fossilgas, olja och kol kostar.
Energi- och miljöpolitik, och minskat beroende av olje- och Putindespotier, kostar pĂ„ kort sikt, för konsumenter och företag. Men andra sidan av detta Ă€r att ny teknik, nya brĂ€nslen och mĂ„nga slags effektivisering stimuleras. DĂ€rmed blir det lĂ€ngre fram bĂ„de billigare och mindre riskabelt â för bĂ„de konsumenter och företag.
DÄ miljöskatter eller prisrörelser pÄ den internationella marknaderna slÄr igenom sÄ mycket pÄ priserna att det blir tal om att kompensera dem som hamnar sÀrskilt i klÀm finns en viktig tumregel. Bidrag eller andra ÄtgÀrder bör inte hÄlla nere priserna för att köpa och anvÀnda Ànnu mer av den energi det handlar om. Priserna bör fÄ slÄ igenom och stimulera effektivisering, sparsamhet, investeringar och teknikskiften.
Ett aktuellt exempel Ă€r priset pĂ„ diesel, nog sĂ„ kĂ€nnbart, inte bara för Ă„keriföretag och lantbruk. Ska effekten dĂ€mpas ska det göras sĂ„ att kostnaden pĂ„ marginalen, alltsĂ„ priset för ytterligare en kubikmeter diesel inte blir lĂ€gre. PĂ„ samma sĂ€tt bör det vara med elektricitet. Men andra stödformer kan ibland vara vĂ€rda att övervĂ€ga, sĂ„som lĂ€ttnader i annan beskattning â i företagsskatter eller reseavdrag â eller ett grundbelopp som avgĂ„r frĂ„n ett företags eller en privatpersons energiskatt.
Ett prov pÄ helt missriktad politik Àr det som bland annat KD försöker stoltsera med, att riva upp kraven pÄ inblandning av biodrivmedel i motorbrÀnslen. Inblandningen dÀmpar ÄtgÄngen av fossila brÀnslen i den befintliga fordonsparken. Prissignalerna stimulerar framtidssatsningar som eldrift.
NÀstan nio och en halv miljard i skattepengar till pÄslag pÄ pensioner, med första utbetalningen ett par veckor före riksdagsvalet, Àr som kortsiktig valtaktik svÄrt att övertrÀffa i att vara genomskinligt. Men det finns Àven hÀr en baksida.
NÀr pensionssystemet har blivit stimulerande för att arbeta mer och vara aktiv i yrkeslivet fler Är, har pensionssystemet förstÀrkt sÄvÀl sin egen ekonomiska grund som den övriga samhÀllsekonomin och basen för de andra trygghetssystemen. Ju mer man skickar in pengar som inte motsvaras av premiegrundande arbetsinkomster, desto mer Àndrar man i riktning tillbaka mot en pensionsordning som bromsar den ekonomiska utvecklingen och undergrÀver sin egen stabilitet.
I det senaste sÄdana projektet (för nÀrvarande signerat V, S och MP) finns en inbyggd, hÀftig marginaleffekt, frÄn att ha nÄtt en allmÀn pension pÄ 12 000 kronor till 14 000 kronor i mÄnaden. Den som arbetat sig till dessa 2 000 kronor tappar den skattefria tusenlappen per mÄnad.
Med skatte- och pensionsreformer, och annat som gjort ekonomin effektivare och fĂ„tt fler i arbete, kunde svensk vĂ€lfĂ€rd rĂ€ddas frĂ„n farorna under de vĂ€rsta inflationsĂ„ren och den djupa 90-talskrsen som de ledde fram till. Resultatet har blivit höjda reallöner, stigande sysselsĂ€ttningsgrad genom mĂ„nga Ă„r â och en bĂ€ttre ekonomisk grund för bĂ„de Ă€ldrevĂ„rd och annan vĂ€lfĂ€rd.