JÀrvenskolan Àr i hetluften igen. Den hÀr gÄngen handlar det om sÀrskilt stökiga elever.
I början pÄ mÄnaden flaggade kommunen för elever som anvÀnder ett grovt och respektlöst sprÄkbruk i skolan. Det ska handla om en elevgrupp i Ärskurs 7 som skapar oro och stör andra elever. Förvisso berör det inte hela skolan, men att kalabaliken rubbar ordningen för sjundeklassarna verkar det inte vara nÄgon tvekan om.
Ăr inte detta bara vanligt tonĂ„rstjafsande? Den som nĂ„gonsin gĂ„tt pĂ„ ett svenskt högstadium vet ju hur stökigt det kunde vara. Skolkamrater som skolkade, springet i korridorerna och gastandet i klassrummen. Inte alla intresserade sig varje dag Ă„t att lyssna pĂ„ lĂ€raren.
Livet frÄn barndom till vuxenliv Àr inte alltid en rak linje. Ungdomar utmanar grÀnserna och prövar sig fram. Det kan vara en otacksam miljö att arbeta som lÀrare i, men det Àr inget ovanligt.
Dock handlar detta om nÄgot annat allvarligare. Rektorn, Magdalena Norin, talar om ett grÀnslöst verbalt beteende. Det pÄminner till och med om ett sorts uppförande som förekommer bland gÀngkriminella, menar hon. Det handlar inte om hela ÄrgÄngen som anlÀnde till JÀrvenskolan nu i höstas, men tillrÀckligt mÄnga för att det ska bli ett riktigt problem.
Polis och socialtjÀnst har kopplats in. Samtal med förÀldrar har genomförts. Bra dÀr. Ska unga mÀnniskor hÄllas borta frÄn den hÀr sortens skadligt beteende, och halka in i Àn vÀrre saker, krÀvs det att mÄnga drar Ät samma hÄll.
Samtidigt: Hur kunde det gÄ sÄ hÀr lÄngt? Norin förklarar sjÀlv hur skolan varnats för just den hÀr Ärskullen. Dessutom borde man Àven inse utmaningarna att samla flera ungar med stökig bakgrund i en och samma skola. Skolan borde ha varit bÀttre förberedd.
DÀrför bör man ocksÄ ifrÄgasÀtta hur Katrineholms kommun planerat skolan. NÀr skolan byggdes fattades ett verkligt uppehÄllsrum för ungarna. Man verkar helst velat att ungdomarna skulle spela schack, canasta, bingo eller vad annat som skulle ske stillasittande. Har skolledningen pÄ JÀrvenskolan nÄgonsin trÀffat en tonÄring? NÀr det Àr regn och rusk behöver eleverna fÄ utlopp för sin energi nÄgonstans. Att man nu inrÀttar ett uppehÄllsrum Àr bra. Men hur tÀnkte skolledningen frÄn start?
De som trodde att det skulle rÀcka med ett pingisbord pÄ tusen elever har uppenbarligen levt pÄ hoppet. Hade ledningen planer pÄ att genomföra Sveriges största rundpingisturnering för tonÄringar?
Givetvis kan inte lokalerna bÀra hela skulden för den oreda som nu drabbat Ärskurs 7. Dessutom gÄr ju det fler Ärskullar som inte ballat ur pÄ det viset nÄgra ungdomar i Ärskurs 7 gjort. Men det hjÀlper knappast att man försvÄrat för ungdomarna att leka av sig.
Och hur Àr det med skolans storlek, pÄverkar det? Kanske. Det finns viktiga slutsatser och erfarenheter att dra av att samla sÄ hÀr mÄnga elever pÄ en och samma skola.
Det finns studier som pekar pÄ att mindre skolor Àr mer gynnsamma för barn frÄn socioekonomiskt svaga hem. Mobbing kan ofta lÀttare upptÀckas i smÄskolor. Samtidigt finns det skalfördelar att samla funktioner, resurser, lÀrarkÄr och en del annat under samma tak och organisation. Storskolorna har oftare större kapacitet att hantera mobbing och andra struligheter. Men det krÀver att skolledningen tar röjet i klassrum och korridorer pÄ allvar.