I skolorna avrundas vårterminen och avslutningarna avlöser varandra. För en del barn och unga innebär det bara ytterligare ett sommarlov i grundskolan. För andra är det gymnasieskolan som väntar. För avgångseleverna på gymnasierna blir det studentskivor, stora utspring och studentflak. De allra flesta har redan haft sina baler.
På lördag är det dags för studenterna i Katrineholm. Då springer eleverna ut från Lindengymnasiet, Duveholmsgymnasiet och Katrineholms Tekniska College (KTC).
När ungdomar går ut gymnasiet med slutbetyg bör detta högtidlighållas. Helst med festlighet där alkoholen inte står i centrum. Den här sortens prestationer kan firas och uppmuntras även utan berusning. Ett fint minne kan annars lätt bli ett olyckligt sådant.
En gymnasieexamen öppnar dörrar till anställning och egen försörjning. Bland dem som senare i livet har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden finns ofta avbrutna gymnasiestudier. Men vägen till anställning går i olika takt – beroende på linje, person och tillfälligheter. På den av näringslivet rattade sajten ”Ekonomifakta” kan man se hur stor andel av gymnasieexaminerade är i jobb eller studier 1 eller 3 år efter examen. Det går att se för varje kommun där det finns gymnasieskolor, och för varje län och hela landet.
Tidigare har sådana siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) kunnat tas fram för varje skola. Men ny myndighetstolkning med prat om företagssekretess har försvårat detta, trots att det borde vara tvärtom. Klart är dock att de program som finns på KTC verkar visa goda resultat för de elever som tog examen 2018 och 2016. För dem som gått VVS- och fastighetsprogrammet och fordons- och transportprogrammet i synnerhet. Det som görs rätt där behöver andra skolor dra lärdom av. Skolans samarbeten med företag i rätt bransch kan ha mycket med saken att göra.
Studentfirandet markerar också övergången till vuxenlivet. Att uppmärksamma sådant är betydelsefullt för många unga. Och i år finns det skäl till särskilt firande. De senaste två åren har baler och utspring begränsats eller stoppats av pandemi och restriktioner. Anpassningar har sett olika ut och varit olika hårda på olika håll men, konsekvenserna har varit ungefär desamma: firandet har inte kunnat ske på samma sätt som åren innan.
Till bilden hör att årets avgångselevers studietid påverkats särskilt mycket av pandemin. Två av tre år har präglats av restriktioner och periodvisa distansstudier i olika omfattning. Engagemang i idrottsföreningar eller andra sociala sammanhang har varit begränsade eller olämpliga.
Sådant får följder för elevers skolmiljö och hälsa. De långsiktiga konsekvenserna av det behöver utredas noggrant. Men det får inte stanna vid att studera enskilda års betyg. Förutsättningarna att sätta betyg har dessa år förändrats. Och även om eleverna har kämpat för dessa betyg är frågan är hur väl de reflekterar elevernas verkliga kunskaper.
Dessa uppoffringar bör politiker i kommunerna och nationellt uppmärksamma. De opinionsbildare som krävde hårdare nedstängningar än det blev har skäl att tänka om.